– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

"Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet"

BORGÅ STIFT.

21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon.

26.9.2022 kl. 19:09

Det började med att biskop Bo-Göran Åstrand ringde upp grafikern Anders Eklund för uppdraget att skapa en logotyp för Borgå stifts 100-årsjubileum år 2023. Anders bollade uppgiften vidare till sin dotter Moa Eklund, som brukat sköta illustrationer för hans företag.

– Jag talade med biskopen i telefon, och han berättade att det behövde framkomma att stiftet fyller hundra år och att logon måste fungera både som stor, liten och i svartvitt. Sedan fick jag i princip göra vad jag ville, säger Moa Eklund.

Åt vilket håll började dina tankar gå?

– Det första jag gjorde var att kolla upp logon från andra kyrkor och församlingar: amerikanska och svenska. Jag fastnade ganska snabbt för ett träd, som bär på mycket symbolik. Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket.

"Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket."

Trädet har nio frön. Symboliserar de prosterierna?

– Ja. Bladen är församlingarna och trädet är Borgå stift. Bladen är i Borgå stifts färger: rött och gult. Trädet blir ett höstträd med många olika färger. På hösten är träden som vackrast.

Vad betyder Borgå stift för dig? Jag tippar att många i din ålder inte ens vet vad Borgå stift är.

– Stiftet är ju alla svenskspråkiga församlingar tillsammans. Jag har varit församlingsaktiv hemma i Jakobstad, men det var först när jag flyttade till Helsingfors som jag upptäckte vilken gemenskap det finns i stiftet. Församlingarna är faktiskt kopplade till varandra: någon här känner någon därhemma, ungdomsledaren här känner ungdomsledaren där. När BG (biskop Bo-Göran Åstrand), som varit präst på mitt konfirmandläger och känner mina föräldrar, blev biskop fick jag höra mer om saker som händer i stiftet. Allt kom lite närmare.

Hur tidigt började du teckna?

– Jag har ritat mycket i hela mitt liv. De senaste tre–fyra åren har jag börjat hjälpa till i min pappas företag. Det är fint att han litar på att jag kan någonting.

Hur är det att samarbeta med sin pappa?

– Det är lätt på det viset att det är låg tröskel att be om hjälp: det är bara att gå till kontoret och säga hej. Han vet hur jag jobbar och vad jag kan. När vi skulle göra en video åt yrkeshögskolan Optima kom han till mig och frågade: Kan du animera? Nä, sa jag. Kan du lära dig det? frågade han. Jo, säkert, sa jag. Så jag fick lära mig animera.

– Samtidigt kan vi krocka för att vi är ganska likadana. Vi kanske antar att den andra förstår hur vi menat och då kan det hända att någondera tänker ”det där borde du ju ha vetat”. Men för det mesta löper det fint.

Är du aktiv i någon församling i Helsingfors?

– Jag börjar på. Jag har varit på min första övning med kören His Master’s Noise och träffat både gamla bekanta och nya vänner. En kompis har dragit med mig på en kaffestund som ordnas av LFF, och jag har också varit i Petrus församling. Jag är på gång med att bygga upp en gemenskap i Helsingfors.

Vad vill du göra i framtiden?

– Jag studerar nordiska språk med sikte på att bli lärare i modersmål. Men i somras hade jag ett uppvaknande: jag kan göra vad jag vill, men vad vill jag faktiskt göra? Vill jag jobba som moddalärare? Vill jag jobba med design? Det varierar lite. Jag är också väldigt intresserad av typografi och skulle gärna studera ett år i Stockholm för att lära mig mer om det.

–––––––––––––––––

Moa Eklund

GÖR:

Studerar nordiska språk i Helsingfors, jobbar deltid på sin pappas kommunikationsbyrå
Antonomia.

FAMILJ:

Föräldrarna Anders och Maria Eklund och två syskon. Många viktiga vänner.

Första teckningen:

”Den första jag minns gjorde jag som femåring. Jag hade ritat några gubbar och min farmor broderade teckningen och ramade in den. Det var fint!”

Text och foto: Sofia Torvalds


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39