Marjo Danielsson vid orgeln.

Hon tog katten Hugo med när hon blev kantor i Spanien

Åbo.

Marjo Danielsson åkte som turistkantor till Spanien tillsammans med sin döva katt Hugo. Båda storstrivdes, och nu ska de iväg igen.

15.9.2022 kl. 13:52

För ett drygt år sedan ville Marjo Danielsson, kantor i Åbo svenska församling, testa något nytt. Hon sökte jobb som turistkantor i Costa Blanca, Torrevieja i Spanien.

– Jag hade aldrig varit i Spanien och aldrig intresserat mig för Spanien, men dit ville jag. Jag upplevde det som ett slags ledning.

Hon fick jobbet och åkte iväg i oktober ifjol, tillsammans med sin döva katt Hugo. Hon skulle jobba i sex månader, 60procent som turistkantor för de finländare som är bosatta i området. Hon hade inte tänkt stanna längre än en period – men ändrade sig. Nu bär det snart av igen på en annan sexmånadersperiod.

– Där finns även under coronatiden en liten men aktiv församling med många frivilliga. Jag spelade psalmer mest på finska, men också på svenska och engelska.

Prästen och kantorn får lön, alla andra är frivilliga. Församlingen är en förening, och de små församlingsutrymmena har medlemmarna skaffat själva. För gudstjänster får de låna eller hyra en lokal katolsk kyrka.

Vad var det som gjorde att du ville tillbaka?

– Jag har bott i Jerusalem i tio år, så jag är kanske lite av av flyttfågel. När jag lärt känna människorna och staden kändes det lätt att återvända.

En tangent ville inte vara med

Den katolska kyrkans orgel var halvfärdig, för det hade inte funnits pengar att bygga den klar. Men den finska församlingen hade samlat in pengar för en digitalorgel och donerat den till den katolska församlingen.

– På den spelade jag. Men digitalorglar borde också vårdas… Den har en tangent som fungerar dåligt och den är ganska central – man måste hoppa över den ibland. Och det var kyrkans vaktmästare som bestämde om jag fick komma in och öva eller inte. Ibland fick jag, ibland inte!

Och längre än 55 minuter fick mässan inte ta, för då ville vaktmästaren gärna hem. Marjo Danielsson lärde sig att utbyta blickar med prästen, och spela ett kort postludium eller inget postludium alls.

– Och kyrkokören sjöng vid varje mässa! Jag trodde det skulle vara så, men senare förstod jag att de inte alls brukat sjunga så ofta, skrattar hon.

– Jag lärde mig att i förväg ha dem att fylla i listor för att kolla vem som kunde vara på plats.

Hennes katt Hugo – en cornish rex – var med om hennes Spanienäventyr.

– Han är en väldigt speciell katt, och liksom de flesta döva personer ganska högljudd. Men han är väldigt fäst vid mig och jag vid honom så jag kunde inte lämna honom i Finland.

Han bodde för det mesta i hennes Spanien-lägenhet, utom den 17 januari när det var välsignelse av djur utanför den lokala katolska kyrkan.

– Han anpassade sig snabbt, han tycker om sol, liksom jag! Kanske på grund av sin dövhet är han väldigt bra på att läsa av sinnesstämningar. Om jag är ledsen bli han orolig, och om jag får gäster vet han det innan de kommer.

Veterinären bekräftade att Hugo läser av alla känslor som hon har.

– Jag kan inte ens föreställa mig tiden i Spanien utan honom!

Sofia Torvalds


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39