Bilderna är små i sitt format. – Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Kent Wisti: "Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar"

Konst.

I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka.

– Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti.

13.9.2022 kl. 10:14

Jakobstadsbördiga prästen Kent Wisti blev för ett tag sedan ombedd av en svensk kvällstidning att skriva en debattartikel om ett teveprogram som handlade om kärlek och samliv.

– Jag var inte alls sugen på det, men sa att jag kunde skriva om tro, kyrka och sexualitet, berättar Wisti, präst, bildkonstnär och bildsatiriker i Sverige.

Han hade inte hunnit skriva långt innan han fick en insikt.

– Egentligen handlar det om makt när det kommer till sexualitet och kyrka. Kyrkan i sin struktur har alltid varit patriarkal i de delar som anger tonen och till det har också synen på sexualitet fått anpassa sig.

I och med den sexuella revolutionen på 60-och 70-talet miste kyrkan sitt tolkningsföreträde vad gäller sexualitet.

– Det var på många sätt bra, men samtidigt som kyrkans sexualförtryck föll ersattes det av det kommersiella sexualförtrycket, där vi blir varor för varandra och där samma patriarkala normer styr med en konsumistisk och instrumentell syn på sex. Inför detta förtryck har kyrkan varit väldigt lam och försiktig. Antagligen beroende på ovana att prata om frågan och för rädslan att framstå som moralistiska.

Kent Wisti tycker att det är lite märkligt, eftersom det finns en hel erotisk bok i Bibeln som är oerhört trygg och radikal.

– Så jag bestämde mig för att börja arbeta konstnärligt med Höga visan som en motbild mot den kommersialiserade industrin runt sex vi ser idag. Sex är viktigt för oss människor på ett andligt och existentiellt plan. Det är också spännande och roligt. Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut.

"Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut. "


Ett kärleksbrev till alla längtande

Ganska snart anslöt sig poeten och författaren Maria Küchen och prästen Susanne Dahl till arbetet.

– Höga visan är insprängd mitt i Gamla testamentet, bland böcker med en auktoritär och maktstinn gudsbild. Makten uttrycks genom militär, ekonomisk och politisk makt, och den utövas, i princip, uteslutande av män. Vi upptäckte att Höga visan är ett feministiskt fredsmanifest som tryggt ställer sig mitt i detta, säger Wisti. Höga visan är som ett kärleksbrev till alla längtande instucket och gömt mellan stenarna i de mäktigas katedraler.

Wisti menar att Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar, och sjunger om en Gud som aldrig nämns men som är påtagligt närvarande.

– Höga visan pekar tillbaka på en tillvaro innan fallet, som Gud har tänkt den för oss utan könsmaktsordningar eller andra mänskliga hierarkier. Det är Höga visans egentliga syfte enligt oss. Erotiken är snarare formen än innehållet. I arbetet med utställningen har vi bestämt oss att vara kvar i erotiken som form, för att till exempel vara en motbild mot pornografin, utan att gå i närkamp med den.





Utställningen har visats på i många kyrkor i Sverige och på Åland. Hur har den tagits emot?

– Utställningen är gjord för att inte förarga eller uppröra. Att provocera och utmana är det sista vi vill göra med den. Och vi har lyckats. Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas.

Bilderna och texterna är gjorda på ett sådant sätt att man möter dem enbart med sin egen sexualitet, sina egna erfarenheter, fantasier och sinnen.

– Det innebär att alla ser olika saker i bilderna, utifrån sin egen sexualitet. På det sättet har vi kunnat ställa oss utanför de förväntade och begränsade bilderna – bland annat heteronormativiteten – utan att för den skull riskera att fastna i en tämligen långtråkig kyrklig debatt om samkönade relationer.

"Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas."


19-åringar eller 95-åringar

Konstnärerna vill göra upp med normen om att sexualitet skulle höra enbart ungdomen till.

– Bilderna kan absolut föreställa älskande 19-åringar, men även 95-åringar. Bilderna är små till sitt format och man måste själv bestämma om man vill ha en relation till dem. Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke.



Du har rötter i Finland. Vad har du kvar av de rötterna?

– Min mamma föddes och växte upp i Kyrkostrand i Jakobstad och flyttade till Sverige i tonåren. Finland har alltid varit närvarande i mitt liv som något man längtar hem till.

Wisti har fått möjligheten att återvända till Finland flera gånger under de senaste åren.

– 2019 återvände jag för att skriva Svartgrundet, som är en existentiell meditation över fattiggubbarna som är vanliga i Finland med sällsynta i Sverige. Jag skrev också om min mammas Österbotten, min morfars liv med kriget och emigrationen till Sverige. Det hade varit jättefint att få komma till Pedersöre kyrka i Jakobstad med vår utställning.


Utställningen KYSS

– Visas den 13–27 september i Borgå domkyrka under kyrkans öppettider.

– Konstnärer: Kent Wisti, Maria Küchen och Susanne Dahl.

– Utställningen KYSS baserar sig på Höga visan i Bibeln. Enligt Wistis och Küchens beskrivning är formen erotik, men ärendet är makt- och normkritik.

– Vernissagen äger rum tisdagen den 13 september klockan 17.30 i Borgå domkyrka. Kent Wisti medverkar.



Text: Christa Mickelsson


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39