Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.
Bilderna är små i sitt format. – Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Kent Wisti: "Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar"

Konst.

I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka.

– Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti.

13.9.2022 kl. 10:14

Jakobstadsbördiga prästen Kent Wisti blev för ett tag sedan ombedd av en svensk kvällstidning att skriva en debattartikel om ett teveprogram som handlade om kärlek och samliv.

– Jag var inte alls sugen på det, men sa att jag kunde skriva om tro, kyrka och sexualitet, berättar Wisti, präst, bildkonstnär och bildsatiriker i Sverige.

Han hade inte hunnit skriva långt innan han fick en insikt.

– Egentligen handlar det om makt när det kommer till sexualitet och kyrka. Kyrkan i sin struktur har alltid varit patriarkal i de delar som anger tonen och till det har också synen på sexualitet fått anpassa sig.

I och med den sexuella revolutionen på 60-och 70-talet miste kyrkan sitt tolkningsföreträde vad gäller sexualitet.

– Det var på många sätt bra, men samtidigt som kyrkans sexualförtryck föll ersattes det av det kommersiella sexualförtrycket, där vi blir varor för varandra och där samma patriarkala normer styr med en konsumistisk och instrumentell syn på sex. Inför detta förtryck har kyrkan varit väldigt lam och försiktig. Antagligen beroende på ovana att prata om frågan och för rädslan att framstå som moralistiska.

Kent Wisti tycker att det är lite märkligt, eftersom det finns en hel erotisk bok i Bibeln som är oerhört trygg och radikal.

– Så jag bestämde mig för att börja arbeta konstnärligt med Höga visan som en motbild mot den kommersialiserade industrin runt sex vi ser idag. Sex är viktigt för oss människor på ett andligt och existentiellt plan. Det är också spännande och roligt. Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut.

"Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut. "


Ett kärleksbrev till alla längtande

Ganska snart anslöt sig poeten och författaren Maria Küchen och prästen Susanne Dahl till arbetet.

– Höga visan är insprängd mitt i Gamla testamentet, bland böcker med en auktoritär och maktstinn gudsbild. Makten uttrycks genom militär, ekonomisk och politisk makt, och den utövas, i princip, uteslutande av män. Vi upptäckte att Höga visan är ett feministiskt fredsmanifest som tryggt ställer sig mitt i detta, säger Wisti. Höga visan är som ett kärleksbrev till alla längtande instucket och gömt mellan stenarna i de mäktigas katedraler.

Wisti menar att Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar, och sjunger om en Gud som aldrig nämns men som är påtagligt närvarande.

– Höga visan pekar tillbaka på en tillvaro innan fallet, som Gud har tänkt den för oss utan könsmaktsordningar eller andra mänskliga hierarkier. Det är Höga visans egentliga syfte enligt oss. Erotiken är snarare formen än innehållet. I arbetet med utställningen har vi bestämt oss att vara kvar i erotiken som form, för att till exempel vara en motbild mot pornografin, utan att gå i närkamp med den.





Utställningen har visats på i många kyrkor i Sverige och på Åland. Hur har den tagits emot?

– Utställningen är gjord för att inte förarga eller uppröra. Att provocera och utmana är det sista vi vill göra med den. Och vi har lyckats. Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas.

Bilderna och texterna är gjorda på ett sådant sätt att man möter dem enbart med sin egen sexualitet, sina egna erfarenheter, fantasier och sinnen.

– Det innebär att alla ser olika saker i bilderna, utifrån sin egen sexualitet. På det sättet har vi kunnat ställa oss utanför de förväntade och begränsade bilderna – bland annat heteronormativiteten – utan att för den skull riskera att fastna i en tämligen långtråkig kyrklig debatt om samkönade relationer.

"Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas."


19-åringar eller 95-åringar

Konstnärerna vill göra upp med normen om att sexualitet skulle höra enbart ungdomen till.

– Bilderna kan absolut föreställa älskande 19-åringar, men även 95-åringar. Bilderna är små till sitt format och man måste själv bestämma om man vill ha en relation till dem. Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke.



Du har rötter i Finland. Vad har du kvar av de rötterna?

– Min mamma föddes och växte upp i Kyrkostrand i Jakobstad och flyttade till Sverige i tonåren. Finland har alltid varit närvarande i mitt liv som något man längtar hem till.

Wisti har fått möjligheten att återvända till Finland flera gånger under de senaste åren.

– 2019 återvände jag för att skriva Svartgrundet, som är en existentiell meditation över fattiggubbarna som är vanliga i Finland med sällsynta i Sverige. Jag skrev också om min mammas Österbotten, min morfars liv med kriget och emigrationen till Sverige. Det hade varit jättefint att få komma till Pedersöre kyrka i Jakobstad med vår utställning.


Utställningen KYSS

– Visas den 13–27 september i Borgå domkyrka under kyrkans öppettider.

– Konstnärer: Kent Wisti, Maria Küchen och Susanne Dahl.

– Utställningen KYSS baserar sig på Höga visan i Bibeln. Enligt Wistis och Küchens beskrivning är formen erotik, men ärendet är makt- och normkritik.

– Vernissagen äger rum tisdagen den 13 september klockan 17.30 i Borgå domkyrka. Kent Wisti medverkar.



Text: Christa Mickelsson


Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55