Bilderna är små i sitt format. – Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Kent Wisti: "Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar"

Konst.

I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka.

– Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti.

13.9.2022 kl. 10:14

Jakobstadsbördiga prästen Kent Wisti blev för ett tag sedan ombedd av en svensk kvällstidning att skriva en debattartikel om ett teveprogram som handlade om kärlek och samliv.

– Jag var inte alls sugen på det, men sa att jag kunde skriva om tro, kyrka och sexualitet, berättar Wisti, präst, bildkonstnär och bildsatiriker i Sverige.

Han hade inte hunnit skriva långt innan han fick en insikt.

– Egentligen handlar det om makt när det kommer till sexualitet och kyrka. Kyrkan i sin struktur har alltid varit patriarkal i de delar som anger tonen och till det har också synen på sexualitet fått anpassa sig.

I och med den sexuella revolutionen på 60-och 70-talet miste kyrkan sitt tolkningsföreträde vad gäller sexualitet.

– Det var på många sätt bra, men samtidigt som kyrkans sexualförtryck föll ersattes det av det kommersiella sexualförtrycket, där vi blir varor för varandra och där samma patriarkala normer styr med en konsumistisk och instrumentell syn på sex. Inför detta förtryck har kyrkan varit väldigt lam och försiktig. Antagligen beroende på ovana att prata om frågan och för rädslan att framstå som moralistiska.

Kent Wisti tycker att det är lite märkligt, eftersom det finns en hel erotisk bok i Bibeln som är oerhört trygg och radikal.

– Så jag bestämde mig för att börja arbeta konstnärligt med Höga visan som en motbild mot den kommersialiserade industrin runt sex vi ser idag. Sex är viktigt för oss människor på ett andligt och existentiellt plan. Det är också spännande och roligt. Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut.

"Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut. "


Ett kärleksbrev till alla längtande

Ganska snart anslöt sig poeten och författaren Maria Küchen och prästen Susanne Dahl till arbetet.

– Höga visan är insprängd mitt i Gamla testamentet, bland böcker med en auktoritär och maktstinn gudsbild. Makten uttrycks genom militär, ekonomisk och politisk makt, och den utövas, i princip, uteslutande av män. Vi upptäckte att Höga visan är ett feministiskt fredsmanifest som tryggt ställer sig mitt i detta, säger Wisti. Höga visan är som ett kärleksbrev till alla längtande instucket och gömt mellan stenarna i de mäktigas katedraler.

Wisti menar att Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar, och sjunger om en Gud som aldrig nämns men som är påtagligt närvarande.

– Höga visan pekar tillbaka på en tillvaro innan fallet, som Gud har tänkt den för oss utan könsmaktsordningar eller andra mänskliga hierarkier. Det är Höga visans egentliga syfte enligt oss. Erotiken är snarare formen än innehållet. I arbetet med utställningen har vi bestämt oss att vara kvar i erotiken som form, för att till exempel vara en motbild mot pornografin, utan att gå i närkamp med den.





Utställningen har visats på i många kyrkor i Sverige och på Åland. Hur har den tagits emot?

– Utställningen är gjord för att inte förarga eller uppröra. Att provocera och utmana är det sista vi vill göra med den. Och vi har lyckats. Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas.

Bilderna och texterna är gjorda på ett sådant sätt att man möter dem enbart med sin egen sexualitet, sina egna erfarenheter, fantasier och sinnen.

– Det innebär att alla ser olika saker i bilderna, utifrån sin egen sexualitet. På det sättet har vi kunnat ställa oss utanför de förväntade och begränsade bilderna – bland annat heteronormativiteten – utan att för den skull riskera att fastna i en tämligen långtråkig kyrklig debatt om samkönade relationer.

"Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas."


19-åringar eller 95-åringar

Konstnärerna vill göra upp med normen om att sexualitet skulle höra enbart ungdomen till.

– Bilderna kan absolut föreställa älskande 19-åringar, men även 95-åringar. Bilderna är små till sitt format och man måste själv bestämma om man vill ha en relation till dem. Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke.



Du har rötter i Finland. Vad har du kvar av de rötterna?

– Min mamma föddes och växte upp i Kyrkostrand i Jakobstad och flyttade till Sverige i tonåren. Finland har alltid varit närvarande i mitt liv som något man längtar hem till.

Wisti har fått möjligheten att återvända till Finland flera gånger under de senaste åren.

– 2019 återvände jag för att skriva Svartgrundet, som är en existentiell meditation över fattiggubbarna som är vanliga i Finland med sällsynta i Sverige. Jag skrev också om min mammas Österbotten, min morfars liv med kriget och emigrationen till Sverige. Det hade varit jättefint att få komma till Pedersöre kyrka i Jakobstad med vår utställning.


Utställningen KYSS

– Visas den 13–27 september i Borgå domkyrka under kyrkans öppettider.

– Konstnärer: Kent Wisti, Maria Küchen och Susanne Dahl.

– Utställningen KYSS baserar sig på Höga visan i Bibeln. Enligt Wistis och Küchens beskrivning är formen erotik, men ärendet är makt- och normkritik.

– Vernissagen äger rum tisdagen den 13 september klockan 17.30 i Borgå domkyrka. Kent Wisti medverkar.



Text: Christa Mickelsson


BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15