Bilderna är små i sitt format. – Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Kent Wisti: "Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar"

Konst.

I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka.

– Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti.

13.9.2022 kl. 10:14

Jakobstadsbördiga prästen Kent Wisti blev för ett tag sedan ombedd av en svensk kvällstidning att skriva en debattartikel om ett teveprogram som handlade om kärlek och samliv.

– Jag var inte alls sugen på det, men sa att jag kunde skriva om tro, kyrka och sexualitet, berättar Wisti, präst, bildkonstnär och bildsatiriker i Sverige.

Han hade inte hunnit skriva långt innan han fick en insikt.

– Egentligen handlar det om makt när det kommer till sexualitet och kyrka. Kyrkan i sin struktur har alltid varit patriarkal i de delar som anger tonen och till det har också synen på sexualitet fått anpassa sig.

I och med den sexuella revolutionen på 60-och 70-talet miste kyrkan sitt tolkningsföreträde vad gäller sexualitet.

– Det var på många sätt bra, men samtidigt som kyrkans sexualförtryck föll ersattes det av det kommersiella sexualförtrycket, där vi blir varor för varandra och där samma patriarkala normer styr med en konsumistisk och instrumentell syn på sex. Inför detta förtryck har kyrkan varit väldigt lam och försiktig. Antagligen beroende på ovana att prata om frågan och för rädslan att framstå som moralistiska.

Kent Wisti tycker att det är lite märkligt, eftersom det finns en hel erotisk bok i Bibeln som är oerhört trygg och radikal.

– Så jag bestämde mig för att börja arbeta konstnärligt med Höga visan som en motbild mot den kommersialiserade industrin runt sex vi ser idag. Sex är viktigt för oss människor på ett andligt och existentiellt plan. Det är också spännande och roligt. Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut.

"Eftersom vår sexualitet betyder så mycket för hela våra liv som människor kan vi som kyrka inte stå tysta i samtalet, som alltmer plattas ut. "


Ett kärleksbrev till alla längtande

Ganska snart anslöt sig poeten och författaren Maria Küchen och prästen Susanne Dahl till arbetet.

– Höga visan är insprängd mitt i Gamla testamentet, bland böcker med en auktoritär och maktstinn gudsbild. Makten uttrycks genom militär, ekonomisk och politisk makt, och den utövas, i princip, uteslutande av män. Vi upptäckte att Höga visan är ett feministiskt fredsmanifest som tryggt ställer sig mitt i detta, säger Wisti. Höga visan är som ett kärleksbrev till alla längtande instucket och gömt mellan stenarna i de mäktigas katedraler.

Wisti menar att Höga visan är en berättelse om vår längtan efter varandra även med våra kroppar, och sjunger om en Gud som aldrig nämns men som är påtagligt närvarande.

– Höga visan pekar tillbaka på en tillvaro innan fallet, som Gud har tänkt den för oss utan könsmaktsordningar eller andra mänskliga hierarkier. Det är Höga visans egentliga syfte enligt oss. Erotiken är snarare formen än innehållet. I arbetet med utställningen har vi bestämt oss att vara kvar i erotiken som form, för att till exempel vara en motbild mot pornografin, utan att gå i närkamp med den.





Utställningen har visats på i många kyrkor i Sverige och på Åland. Hur har den tagits emot?

– Utställningen är gjord för att inte förarga eller uppröra. Att provocera och utmana är det sista vi vill göra med den. Och vi har lyckats. Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas.

Bilderna och texterna är gjorda på ett sådant sätt att man möter dem enbart med sin egen sexualitet, sina egna erfarenheter, fantasier och sinnen.

– Det innebär att alla ser olika saker i bilderna, utifrån sin egen sexualitet. På det sättet har vi kunnat ställa oss utanför de förväntade och begränsade bilderna – bland annat heteronormativiteten – utan att för den skull riskera att fastna i en tämligen långtråkig kyrklig debatt om samkönade relationer.

"Flera som tagit del av utställningen uttrycker många gånger att de äntligen får komma till kyrkan med denna viktiga del av sig själva, utan att den ska mätas och bedömas."


19-åringar eller 95-åringar

Konstnärerna vill göra upp med normen om att sexualitet skulle höra enbart ungdomen till.

– Bilderna kan absolut föreställa älskande 19-åringar, men även 95-åringar. Bilderna är små till sitt format och man måste själv bestämma om man vill ha en relation till dem. Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke.



Du har rötter i Finland. Vad har du kvar av de rötterna?

– Min mamma föddes och växte upp i Kyrkostrand i Jakobstad och flyttade till Sverige i tonåren. Finland har alltid varit närvarande i mitt liv som något man längtar hem till.

Wisti har fått möjligheten att återvända till Finland flera gånger under de senaste åren.

– 2019 återvände jag för att skriva Svartgrundet, som är en existentiell meditation över fattiggubbarna som är vanliga i Finland med sällsynta i Sverige. Jag skrev också om min mammas Österbotten, min morfars liv med kriget och emigrationen till Sverige. Det hade varit jättefint att få komma till Pedersöre kyrka i Jakobstad med vår utställning.


Utställningen KYSS

– Visas den 13–27 september i Borgå domkyrka under kyrkans öppettider.

– Konstnärer: Kent Wisti, Maria Küchen och Susanne Dahl.

– Utställningen KYSS baserar sig på Höga visan i Bibeln. Enligt Wistis och Küchens beskrivning är formen erotik, men ärendet är makt- och normkritik.

– Vernissagen äger rum tisdagen den 13 september klockan 17.30 i Borgå domkyrka. Kent Wisti medverkar.



Text: Christa Mickelsson


KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet