– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

Mats Edman är nu förordnad till kyrkoherde i Nykarleby

nykarleby.

Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning.

12.9.2022 kl. 20:05

Efter över tjugo år som kaplan i Nykarleby och tre år som kyrkoherde i Jeppo ger sig Mats Edman inte in i något okänt.


Du har också växt upp i Nykarleby?

– Jag är född i Norra Vallgrund på Replot men vi flyttade till Nykarleby när jag var tolv år. Förutom åtta år i Åbo under studietiden och några år som förordnad har jag bott i Nykarleby.


Varför blev du präst?

– Under gymnasietiden på åttiotalet drogs jag med i en ungdomsväckelse i Nykarleby församling. Då vaknade mitt andliga intresse och jag kom med i de kristna kretsarna där jag mognade in i min kristna tro.

– Jag hade ett otroligt intresse för teologin som ämne. Under sista tiden av studierna upplevde jag en tydlig kallelse att bli präst. Jag har också behörighet att vara lärare i religion, historia och psykologi.


Vad hände?

– Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn (lappar med bibelverser, reds. anm.). Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Det blev avgörande och nästa dag ringde jag biskop Erik Vikström och bad om prästvigning.

Han blev prästvigd den 5 juni 1991 samtidigt som nuvarande biskop Bo-Göran Åstrand och blev genast förordnad som tf kyrkoherde i Jeppo.

– Det är inte vanligt att man blir tf kyrkoherde genast efter prästvigningen, men behovet att få en präst till Jeppo var så stort just då.

När Jeppo fick en ordinarie kyrkoherde blev Mats Edman förordnad till Åbo svenska. Under tiden gjorde han pastoralen klar, vilket är en förutsättning att söka en ordinarie prästtjänst.

– Vi ville flytta tillbaka till våra hemtrakter i Österbotten och då råkade kyrkoherdetjänsten i Jeppo igen vara ledig så jag sökte den.

I Jeppo bodde familjen i prästgården.

– Jag hade 16 centimeter till arbetet. Det blev svårt att skilja mellan arbete och fritid. Jag bor gärna nära arbetsplatsen, men den bör åtminstone vara utom synhåll från hemmet.

När kaplanstjänsten i Nykarleby blev ledig 2001 sökte han och fick den.

– Jag tänkte att jag är några år på en kaplanstjänst och slipper huvudansvaret vilket var bra för mig. Men jag hade en längtan att återkomma till ledarskapet.

De några åren blev över tjugo.


Du har inte sökt kyrkherdetjänsten tidigare?

– En orsak till att jag inte sökt den tidigare var den förestående kyrkrenoveringen. Men den ramlade över mig i alla fall. Att söka den här tjänsten var ingen självklarhet. Hade jag inte sökt den här hade jag kanske sökt en annan här i närheten. Men vi hade klart för oss att vi ville bo kvar här i Nykarleby.

Han uppmanades att söka tjänsten av både församlingsmedlemmar och anställda och fick till och med löfte om att de skriver hans ansökan.


Hur känns det nu?

– Det känns bra nu. Jag har lite svårt att få tiden att räcka till. Vi har varit fyra präster och nu är vi tre, vilket är en stor förändring. Man förväntar ju sig samma verksamhet ändå. Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid.


Vilka visioner har du för församlingen?

– Vi fortsätter med det som vi tycker är bra från tidigare och som fungerar. Vi jobbar nu aktivt med att komma i kapp med smågrupperna som blev lagda på sparlåga under pandemin. Vi försöker få alla som vill vara med i en grupp att hitta en gemenskap.

En av grupperna, på ukrainska som samlas i Munsala varannan vecka parallellt med gudstjänsten. Gruppen dras av en ukrainsk diakon med frikyrklig bakgrund. En ny ukrainsk grupp är också på gång i Jeppo.

– Det är väldigt viktigt för dem att tala ukrainska och inte ryska.

Mats Edman

GÖR:

– Kyrkoherde i Nykarleby från den 1 september.

FAMILJ:

–Gift med Maria, fyra utflugna barn av vilka två är teologer.

INTRESSEN:

– Främst motion och bänk-idrott. Löper, skidar och simmar.
Hängiven supporter av Liverpool och Barcelona.

Text och foto: Johan Sandberg


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39