Kjell Storgeust är ekonomichef med många olika uppgifter på sitt bord. Foto: Patric Sjölander

Arbetet blir aldrig ensidigt, säger ekonomichef Kjell Storgeust

NÄRPES.

År 1989 kom han in på ett vikariat i församlingen. I dag har Kjell Storgeust arbetat i över 30 år med församlingsekonomin i Närpes.

1.9.2022 kl. 11:13

– Det är ett mångsidigt jobb! säger Kjell Storgeust om sitt arbete som ekonomichef i församlingen.

Ekonomi- och personalförvaltningen ligger på hans bord, men ibland kan övriga uppdrag rentav ta mer av hans tid.

– Jag får arbeta också med allt möjligt praktiskt inriktat, som skogar och fastigheter.

Det har han ingenting emot. Han trivs med att vara engagerad i byggnadsprojekt. ”Det ger synligt resultat!” konstaterar han.

– Vi har haft många stora renoveringsprojekt och det har varit något på gång hela tiden.

Och projekten tar inte slut. Församlingens kyrkor börjar vara genomgångna, men renoveringsbehov finns till exempel i Pörtom församlingshem.

En möjlighet som gavs

Till en början var det inte ett arbetsliv som församlingsekonom Kjell Storgeust såg framför sig efter studierna i privaträtt och nationalekonomi vid Åbo Akademi. När han ramlade in på ett vikariat i församlingen tänkte han att det skulle vara fråga om en kortare tid innan han drog vidare till annat. Men så småningom fick han fast jobb, och sedan har han stannat.

– Det var en möjlighet som gavs. Ansökningarna till andra jobb har alla blivit på datorns hårddisk.

Från knatter på skrivmaskin till en digital vardag

Det har hunnit hända mycket under hans drygt 30 år i församlingen. De tre församlingarna som först bildade en samfällighet har slagits ihop, och arbetsmetoder och -system har förändrats. Den tekniska utvecklingen har varit påtaglig.

– Till en början skrev jag protokollen på en gammal skrivmaskin. När jag fick en elektrisk skrivmaskin med korrigeringsband kändes det redan som om det gått framåt.

Löneräkningen sköttes på stora blanketter, och lönekorten var på papper.

– Allt var mera tidskrävande och krävde större matematik.

Han är glad över att den tekniska utvecklingen också ger snabbare möjligheter till kommunikation.

– Man säger ofta att beslutsprocessen är långsam i kyrkan, men de tekniska hjälpmedlen ger möjlighet till att ta kontakt med folk och få ut informationen mycket smidigare.

En av de största förändringarna under den tid Kjell Storgeust arbetat är att Kyrkans servicecentral Kipa har tagit över många funktioner. Kjell Storgeust är skeptisk. Han tycker att Kipa är för dyrt och komplicerat.

– Om man får vara lite kritisk tycker jag att kyrkan skaffat alltför stora system. För gravvårdsfondbokföringen använder vi till exempel ett gratisprogram, som fungerar fullt tillräckligt.

På fritiden vill Kjell Storgeust helst hålla sig långt från allt pappersarbete. Då är det skärivistelse och enkel skogsröjning som lockar mest. Sportintresset har lett till att han har varit engagerad i olika servicefunktioner vid fotbollsplanen.

– Motorcykeln hör också till de trevligaste intressena. Det ger en annan känsla av att uppleva omgivningen och naturen än när man kör bil.

Vad är det mest givande i ditt arbete?

– Jag tycker att vi har kunnat åstadkomma mycket trots en jämförelsevis låg kyrkoskattesats. Fastän medlemsantalet har minskat har vi lyckats upprätthålla både verksamhet och fastigheter. Det ser jag som positivt!

Kjell Storgeust

Bor: Töjby, Närpes.

Är: Ekonomichef i Närpes församling.

Familj: Fru och två barn, 21 och 24 år.

På fritiden: Skärgårdsliv, skogsröjning, idrotts- och motorcykelintresse.

PIAN WISTBACKA


GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00