Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

En väg för moderna pilgrimer: Sankt Olavsleden märks ut i Österbotten

KORSNÄS.

Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden.

1.9.2022 kl. 11:02

Från Sideby till Vasa. Från Karleby till Vasa. Här och där längs kustvägarna kan man nu hitta vita band med texten ”Vandringsled” där pilgrimsleden S:t Olav Ostrobotnia märkts ut av ivriga vandrare och cyklister.

– Leden knyter an till den nordiska pilgrims­traditionen med S:t Olavsleden, som går till Trondheim i Norge, säger Ann-Sofi Backgren från Korsnäs. Hon är engagerad i referensgruppen för projektet S:t Olav Ostrobotnia, som administreras av Kronoby folkhögskola Kvarnen med Carola Wiik som projektledare och Martin Näse som primus motor för ruttdragningen.

För Ann-Sofi Backgren som har jobbat länge med landsbygdsutvecklingsfrågor sitter projektet som hand i handske.

– Det finns så många komponenter i det. Här finns en kulturhistorisk aspekt med de olika kulturupplevelserna längs vägen, och förstås möjligheten att vara ute i naturen. Så hoppas vi att pilgrimsleden också ska befrämja de mindre samhällena, föreningar och företagare.

Tanken är nämligen att det så småningom också ska erbjudas möjlighet till övernattning och mat längs vägen.

Ann-Sofi Backgren vid Molpehälllorna. FOTO: PRIVAT

Hur ser då dagens pilgrim ut?

– Det finns ett nyvaknat intresse för pilgrimsvandring, konstaterar Ann-Sofi Backgren.

Fortsättningsvis finns det andliga intresset som en utgångspunkt. Dessutom lockar konceptet också människor som kanske inte är klassiska pilgrimsvandrare, men som söker ett djup och samtalspartner för samtal om livet under vägen.

– Sedan finns de som vill vandra i historiska fotspår, och naturentusiasterna som gärna går i skog och mark, bor i tält och lagar mat på spritkök.

Det finns också vandrare som är ute efter internationell samhörighet.

– Inte minst för den överarbetade nutidsmänniskan som vill varva ner och lämna bort mobiltelefonen ett tag har pilgrimsvandringarna mycket att erbjuda, berättar hon.

Nordens svar på El Camino?

Pilgrimsvägen bygger på redan existerande leder i skog och mark.

– Man behöver inte vara en supervandrare direkt, utan man kan också gå delar av sträckan, eller cykla. Alla ska känna sig välkomna att ta del av leden. Det finns ju både mer och mindre vana vandrare, säger Ann-Sofi Backgren.

Än så länge är rutten preliminär, men ambitionen är att leden ska certifieras. Då har man rätt att sätta ut riktiga skyltar med S:t Olavsmärket i terrängen.

– Certifiering i det här fallet betyder att vi är uppkopplade till Europarådets kulturvägar. Det är pilgrimscentret i Trondheim som har ansvar för den nordiska delen, och vi har diskuterat med dem. Vi hoppas att den nordiska S:t Olavs­leden kan bli Nordens variant av El Camino.

Årets sommarteater vid Korsnäs prästgårdsmuseum. Ann-Sofi Backgren till höger som fru Kalm. FOTO: Kenth Nedergård

Fru Kalm på årets sommarteater

Ann-Sofi Backgren är en verklig mångsysslare inom kulturbranschen, med stor passion för historia och hembygden. I somras blev det också ett inhopp i Korsnäs prästgårdsförenings sommarteater om Gabriel och Pehr Kalm, där hon spelade prästfrun Kalm.

– När Anita Ismark ringde och frågade om jag kan vara med i pjäsen kunde jag inte tacka nej. Jag filade lite i min kalender fast det satt hårt åt. Vi spelade ju för ett gott ändamål, för att få lite intäkter så att vi ska få bergsvärme till Prästgårdsmuseet!

Museet är också en tänkbar möjlighet när logi ska ordnas för pilgrimsvandrarna. Längs rutten behövs olika former av service: härbärgen, bed and breakfast, caféer …

Vilka möjligheter ser du i pilgrimsprojektet?

– Vi tror starkt på det här. Det roliga är att också små aktörer kan vara delaktiga!

Sankt Olav Ostrobotnia

Pilgrimsled som går genom Österbotten, från Sideby till Vasa och från Karleby till Vasa. Målet är att rutten certifieras 2023.

• Leden har en koppling till den svensk-norska S:t Olavsleden som går från Selånger utanför Sundsvall till Nidarosdomen i Trondheim.

S:t Olofs sjöled som går från Åbo domkyrka över Åland till Nidaros är också en del av Sankt Olav-projektet.

• På Facebooksidan Pilgrimsvandring i Österbotten finns mera info om leden. Där kan du också ge respons om du testat någon sträcka.

Pian Wistbacka


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39