Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

En väg för moderna pilgrimer: Sankt Olavsleden märks ut i Österbotten

KORSNÄS.

Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden.

1.9.2022 kl. 11:02

Från Sideby till Vasa. Från Karleby till Vasa. Här och där längs kustvägarna kan man nu hitta vita band med texten ”Vandringsled” där pilgrimsleden S:t Olav Ostrobotnia märkts ut av ivriga vandrare och cyklister.

– Leden knyter an till den nordiska pilgrims­traditionen med S:t Olavsleden, som går till Trondheim i Norge, säger Ann-Sofi Backgren från Korsnäs. Hon är engagerad i referensgruppen för projektet S:t Olav Ostrobotnia, som administreras av Kronoby folkhögskola Kvarnen med Carola Wiik som projektledare och Martin Näse som primus motor för ruttdragningen.

För Ann-Sofi Backgren som har jobbat länge med landsbygdsutvecklingsfrågor sitter projektet som hand i handske.

– Det finns så många komponenter i det. Här finns en kulturhistorisk aspekt med de olika kulturupplevelserna längs vägen, och förstås möjligheten att vara ute i naturen. Så hoppas vi att pilgrimsleden också ska befrämja de mindre samhällena, föreningar och företagare.

Tanken är nämligen att det så småningom också ska erbjudas möjlighet till övernattning och mat längs vägen.

Ann-Sofi Backgren vid Molpehälllorna. FOTO: PRIVAT

Hur ser då dagens pilgrim ut?

– Det finns ett nyvaknat intresse för pilgrimsvandring, konstaterar Ann-Sofi Backgren.

Fortsättningsvis finns det andliga intresset som en utgångspunkt. Dessutom lockar konceptet också människor som kanske inte är klassiska pilgrimsvandrare, men som söker ett djup och samtalspartner för samtal om livet under vägen.

– Sedan finns de som vill vandra i historiska fotspår, och naturentusiasterna som gärna går i skog och mark, bor i tält och lagar mat på spritkök.

Det finns också vandrare som är ute efter internationell samhörighet.

– Inte minst för den överarbetade nutidsmänniskan som vill varva ner och lämna bort mobiltelefonen ett tag har pilgrimsvandringarna mycket att erbjuda, berättar hon.

Nordens svar på El Camino?

Pilgrimsvägen bygger på redan existerande leder i skog och mark.

– Man behöver inte vara en supervandrare direkt, utan man kan också gå delar av sträckan, eller cykla. Alla ska känna sig välkomna att ta del av leden. Det finns ju både mer och mindre vana vandrare, säger Ann-Sofi Backgren.

Än så länge är rutten preliminär, men ambitionen är att leden ska certifieras. Då har man rätt att sätta ut riktiga skyltar med S:t Olavsmärket i terrängen.

– Certifiering i det här fallet betyder att vi är uppkopplade till Europarådets kulturvägar. Det är pilgrimscentret i Trondheim som har ansvar för den nordiska delen, och vi har diskuterat med dem. Vi hoppas att den nordiska S:t Olavs­leden kan bli Nordens variant av El Camino.

Årets sommarteater vid Korsnäs prästgårdsmuseum. Ann-Sofi Backgren till höger som fru Kalm. FOTO: Kenth Nedergård

Fru Kalm på årets sommarteater

Ann-Sofi Backgren är en verklig mångsysslare inom kulturbranschen, med stor passion för historia och hembygden. I somras blev det också ett inhopp i Korsnäs prästgårdsförenings sommarteater om Gabriel och Pehr Kalm, där hon spelade prästfrun Kalm.

– När Anita Ismark ringde och frågade om jag kan vara med i pjäsen kunde jag inte tacka nej. Jag filade lite i min kalender fast det satt hårt åt. Vi spelade ju för ett gott ändamål, för att få lite intäkter så att vi ska få bergsvärme till Prästgårdsmuseet!

Museet är också en tänkbar möjlighet när logi ska ordnas för pilgrimsvandrarna. Längs rutten behövs olika former av service: härbärgen, bed and breakfast, caféer …

Vilka möjligheter ser du i pilgrimsprojektet?

– Vi tror starkt på det här. Det roliga är att också små aktörer kan vara delaktiga!

Sankt Olav Ostrobotnia

Pilgrimsled som går genom Österbotten, från Sideby till Vasa och från Karleby till Vasa. Målet är att rutten certifieras 2023.

• Leden har en koppling till den svensk-norska S:t Olavsleden som går från Selånger utanför Sundsvall till Nidarosdomen i Trondheim.

S:t Olofs sjöled som går från Åbo domkyrka över Åland till Nidaros är också en del av Sankt Olav-projektet.

• På Facebooksidan Pilgrimsvandring i Österbotten finns mera info om leden. Där kan du också ge respons om du testat någon sträcka.

Pian Wistbacka


Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12
På webbsidan totuusvapauttaa.fi kan man ta del av berättelser om övergrepp i kyrkliga miljöer.

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00
Det var festdag när barnhemmet Dikoni återinvigdes efter renoveringen.

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48
Tapio Luoma, Björn Vikström, Heli Inkinen, Ville Auvinen eller Ilkka Kantola är vår nya ärkebiskop.

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23
#dammenbrister avslöjar också trakasserier i kyrkliga sammanhang.

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55
Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59
Mari Turunen har intervjuat 31 invandrare som konverterat från islam till kristen tro. Intervjuerna har hon sammanställt i boken Kääntyneet.

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26
Itohan Okundaye vill berätta sin historia och sprida kunskap om vad människohandel är.

Rädsla. Itohan Okundaye från Nigeria älskade skolan som liten flicka. Hon drömde om att bli läkare. Aldrig någonsin hade hon trott att hon skulle bli ett offer för människo- och sexhandeln. 18.11.2017 kl. 12:11

Borgå. Fastighetsdebatten fick en överraskande vändning när gemensamma kyrkorådet förkastade förslaget till fastighetsstrategi. Nu är Svenska församlingshemmet fredat åtminstone en tid framåt. 17.11.2017 kl. 11:59
Genom utställningen vill Barbara Savolainen stöda kyrkans arbete för invandrare och deras välmående.

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41