Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

En väg för moderna pilgrimer: Sankt Olavsleden märks ut i Österbotten

KORSNÄS.

Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden.

1.9.2022 kl. 11:02

Från Sideby till Vasa. Från Karleby till Vasa. Här och där längs kustvägarna kan man nu hitta vita band med texten ”Vandringsled” där pilgrimsleden S:t Olav Ostrobotnia märkts ut av ivriga vandrare och cyklister.

– Leden knyter an till den nordiska pilgrims­traditionen med S:t Olavsleden, som går till Trondheim i Norge, säger Ann-Sofi Backgren från Korsnäs. Hon är engagerad i referensgruppen för projektet S:t Olav Ostrobotnia, som administreras av Kronoby folkhögskola Kvarnen med Carola Wiik som projektledare och Martin Näse som primus motor för ruttdragningen.

För Ann-Sofi Backgren som har jobbat länge med landsbygdsutvecklingsfrågor sitter projektet som hand i handske.

– Det finns så många komponenter i det. Här finns en kulturhistorisk aspekt med de olika kulturupplevelserna längs vägen, och förstås möjligheten att vara ute i naturen. Så hoppas vi att pilgrimsleden också ska befrämja de mindre samhällena, föreningar och företagare.

Tanken är nämligen att det så småningom också ska erbjudas möjlighet till övernattning och mat längs vägen.

Ann-Sofi Backgren vid Molpehälllorna. FOTO: PRIVAT

Hur ser då dagens pilgrim ut?

– Det finns ett nyvaknat intresse för pilgrimsvandring, konstaterar Ann-Sofi Backgren.

Fortsättningsvis finns det andliga intresset som en utgångspunkt. Dessutom lockar konceptet också människor som kanske inte är klassiska pilgrimsvandrare, men som söker ett djup och samtalspartner för samtal om livet under vägen.

– Sedan finns de som vill vandra i historiska fotspår, och naturentusiasterna som gärna går i skog och mark, bor i tält och lagar mat på spritkök.

Det finns också vandrare som är ute efter internationell samhörighet.

– Inte minst för den överarbetade nutidsmänniskan som vill varva ner och lämna bort mobiltelefonen ett tag har pilgrimsvandringarna mycket att erbjuda, berättar hon.

Nordens svar på El Camino?

Pilgrimsvägen bygger på redan existerande leder i skog och mark.

– Man behöver inte vara en supervandrare direkt, utan man kan också gå delar av sträckan, eller cykla. Alla ska känna sig välkomna att ta del av leden. Det finns ju både mer och mindre vana vandrare, säger Ann-Sofi Backgren.

Än så länge är rutten preliminär, men ambitionen är att leden ska certifieras. Då har man rätt att sätta ut riktiga skyltar med S:t Olavsmärket i terrängen.

– Certifiering i det här fallet betyder att vi är uppkopplade till Europarådets kulturvägar. Det är pilgrimscentret i Trondheim som har ansvar för den nordiska delen, och vi har diskuterat med dem. Vi hoppas att den nordiska S:t Olavs­leden kan bli Nordens variant av El Camino.

Årets sommarteater vid Korsnäs prästgårdsmuseum. Ann-Sofi Backgren till höger som fru Kalm. FOTO: Kenth Nedergård

Fru Kalm på årets sommarteater

Ann-Sofi Backgren är en verklig mångsysslare inom kulturbranschen, med stor passion för historia och hembygden. I somras blev det också ett inhopp i Korsnäs prästgårdsförenings sommarteater om Gabriel och Pehr Kalm, där hon spelade prästfrun Kalm.

– När Anita Ismark ringde och frågade om jag kan vara med i pjäsen kunde jag inte tacka nej. Jag filade lite i min kalender fast det satt hårt åt. Vi spelade ju för ett gott ändamål, för att få lite intäkter så att vi ska få bergsvärme till Prästgårdsmuseet!

Museet är också en tänkbar möjlighet när logi ska ordnas för pilgrimsvandrarna. Längs rutten behövs olika former av service: härbärgen, bed and breakfast, caféer …

Vilka möjligheter ser du i pilgrimsprojektet?

– Vi tror starkt på det här. Det roliga är att också små aktörer kan vara delaktiga!

Sankt Olav Ostrobotnia

Pilgrimsled som går genom Österbotten, från Sideby till Vasa och från Karleby till Vasa. Målet är att rutten certifieras 2023.

• Leden har en koppling till den svensk-norska S:t Olavsleden som går från Selånger utanför Sundsvall till Nidarosdomen i Trondheim.

S:t Olofs sjöled som går från Åbo domkyrka över Åland till Nidaros är också en del av Sankt Olav-projektet.

• På Facebooksidan Pilgrimsvandring i Österbotten finns mera info om leden. Där kan du också ge respons om du testat någon sträcka.

Pian Wistbacka


Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59