– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.
– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

"Familjer måste våga prata om det som gör ont"

ÄRLIGHET.

– Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst.

31.8.2022 kl. 13:00

Rigmor Holst gillar bibelberättelsen om Adam och Eva.

– I Bibeln står det att de var nakna utan att blygas. Många tänker nakna i en sensuell och sexuell mening, men jag tänker själsligt naken.

Adam och Eva är helt avklädda inför varandra.

– Det här är jag! Den texten har jag återvänt till många gånger. Att att våga och visa sig avklädd. Vi människor behöver visa oss sårbara, både inför varandra såsom som makar eller vänner, men även inför våra barn.


Ville undanhålla sitt mående

När Rigmor Holst var femton år var hon på vippen att dö i en drunkningsolycka.

– Det blev upptakten till en lång period av psykisk ohälsa. Jag fick en enorm dödsångest. Det var inte det att jag ville dö, men jag hittade inga redskap att leva under de här fyra åren.

Under de här åren började hon också ana vad hennes föräldrar hade gått igenom under krigsåren.

– Min föräldrageneration föddes och växte upp i Norge under andra världskriget. Jag fick veta mycket om mammas bedrövliga barndom, varför hon mådde som hon gjorde och allt hon aldrig fick bearbeta.

Långt senare kom saker i ljuset om hennes mamma och pappa.

– Det var mycket saker som hände, som vi borde fått veta om, och alltihopa sammanföll nästan under en och samma tidsperiod.

"När våra barn växte upp så ville inte jag berätta för dem hur jobbigt jag hade det. Jag trodde på något vis att jag skyddade dem om jag inte berättar hur jag mår."

När Rigmor själv blev mamma hade hon svårt att berätta hur hon hade det.

– När våra barn växte upp så ville inte jag berätta för dem hur jobbigt jag hade det. Jag trodde på något vis att jag skyddade dem om jag inte berättar hur jag mår.

– Jag ville undanhålla mitt mående och insåg inte att jag gör exakt samma fel mot mina barn som min mamma gjorde.


Bad sina barn om förlåtelse

Rigmor och hennes man Tomas har tre vuxna barn.

– Utifrån såg vi ut som den perfekta familjen. Vi hade tre underbara begåvade barn: musikaliska, utåtriktade konstnärer och kreativa entreprenörer. Vi var alltid med överallt, på alla kristna konferenser.

Deras äldsta dotter har tidvis haft problem med psykisk ohälsa.

– I början tänkte jag att det finns olika perioder i ett barns liv. Barn kan tänka mycket på existentiella frågor, och sedan så jämnar det ut sig för återkomma i tonåren.

Rigmor och hennes familj har en gemensam chattgrupp.

– Min äldsta dotter skrev ett enormt långt meddelande till allihopa om sin ångest, vad som
skavde och alla frågor som hon hade gått och burit inom sig. Hon bad oss att läsa till slut. Och sedan sa hon att nu måste vi kunna börja prata om som är svårt.

Hon hade satt fingret på någonting.

Men när något kom för nära hade vi ett vapen: att skoja bort det svåra.

– Vi tyckte om varandra som familj, det var inte det. Men när något kom för nära hade vi ett vapen: att skoja bort det svåra.

Rigmor Holst kände att hon måste be sina barn om förlåtelse.

– Jag undanhöll dem det svåra för att jag inte ville lägga bördan på dem. Men det var ju helt fel tänkt. Barn känner av mycket mer än vi kanske tror.

Hon tror inte allt de gjorde blev fel.

– Men man borde våga säga till sina barn hur det är. Att mamma mår inte så jättebra just nu, men jag älskar dig.

– Sedan har våra barn kunna hjälpa oss att se tillbaka utan att skuldbelägga oss, utan att vi behövt känna oss värdelösa som föräldrar.


Sätt ord på vad du vill säga!

Rigmor Holst har fyllt 68.

– Jag har mött så många människor och jag ser att i alla dessa samtal med människor så tror jag att det mesta hade kunnat lösa sig om folk hade lärt sig att försöka kommunicera.

Hon ger ett tips.

– Skriv vad du vill säga på en lapp och ge lappen till din man, vän, chef eller till dina barn.


Många barn blir bittra på sina föräldrar. Hur tänker du om det?

– För det första så tror jag att man måste våga se sanningen i det som man anklagas för. Men försök inte inleda en ofruktbar diskussionen med barnet: ”Men du förstod inte, för det var så här, och du har uppfattat fel.”

Hon påminner om att våra minnen är subjektiva.

"Låt barnet äga sin berättelse. Kanske våra minnen lurar oss. Man tror kanske att man kommer ihåg klockrent, men så är det inte."

– Låt barnet äga sin berättelse. Kanske våra minnen lurar oss. Man tror kanske att man kommer ihåg klockrent, men så är det inte.

Hon påminner oss om förlåtelsens kraft.

– Våga säga förlåt. Det förflutna kan vi inte förändra. Det finns ju saker som vi måste försonas med. Vi kan aldrig leva om de här åren.

Hon brukar också säga till föräldrar att de inte ska vara för hårda mot sig själva.

– Det är en väldigt intensiv period när barnen är små och tonåringar.

En släkting till henne sa så här en gång: ”Innan jag fick barn så kunde jag allt om uppfostran. När jag fick barn så kunde jag inget.”

– Verkligheten och teorin kan vara väldigt olika. Men det jag har lärt mig senaste åren är att försöka visa en sårbarhet.


De kunde prata om det som gjorde ont

Rigmor har pratat med sina barn om deras uppväxt.

– Min dotter har sagt att hon kunde tycka det var lite tufft ibland, eftersom jag var så upptagen med alla andras problem. Hon tyckte att jag var ”alla andras mamma” eller allas egendom på något vis.

Med sina barnbarn ville Rigmor gottgöra det. Rigmor och barnbarnen åkte till en konferens med hennes husbil för några år sedan.

– De skulle få känna att finns till för dem, inte att jag fastnar i samtal med vuxna. Det hade jag önskat att jag kunnat ge mina barn.

På konferensen hittade de en liten ask med frågor.

– Jag köpte den. Den som är med drar ett kort, och utifrån kortet blir det ett samtal. Det handlade om allt som rör livet. Det blev otroligt fina samtal med tjejerna!

Senare när hela familjen med barn och barnbarn åkte iväg på en gemensam semester hittade Rigmor korten i husbilen.

– Också där fick vi värdefulla samtal, vi kunde prata om det som gjorde ont.

Rigmor har förlorat både sin mamma och pappa inom ramen av ett par år. Hennes mamma dog före hennes pappa.

– Jag frågade en gång min pappa, i slutet av hans liv, om familjen skulle ha kunna göra någonting annorlunda med på tanke familjens djupa sår. Han funderade länge och sa sedan: ”Nej, vi hade inte redskap att hantera det.” Och jag tycker det är gott att pappa fick dö försonad.


----------------------

Rigmor Holsts råd:

– Våga spegla dig själv.

– Var lite mer ärlig och avklädd.

– Be om förlåtelse.

– Lev försonat. ”Det har blivit någon sorts ledstjärna för mig.”

– Älta inte. ”Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker.”

Text och foto: Christa Mickelsson


Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26