– Jag har varit så glad åt att få jobba i mina gamla hemknutar, säger Janne Sironen, född och uppvuxen i Vanda.

Janne Sironen har sett kyrkan där den växer

vanda.

Nya Vandaprästen jobbar i sin barndoms hemknutar. Men han har perspektiv från de delar av världen där kyrkan växer i form av miljoner nya kristna.

17.8.2022 kl. 14:56

Sjöholms kafé fanns i ett tvåvåningshus när Helsinge kyrkoby ännu inte var omvärvt av motorvägar och ramper. Kaféet stod i en vanlig landsvägskorsning med Tusbyvägen och var Janne Sironens mammas föräldrahem.

Janne Sironen, 53, är ny präst i Vanda. Han har sina familjerötter i Skattmansby och Kyrko­by och har gått sina skolor här i knutarna i Vanda, på svenska.

Det är bland det finaste här. Jag har varit så glad över flera situationer på kort tid där det känns att jag har kommit hem till mina egna trakter! säger han om sitt nya arbete.

Efter 15 år som präst är han nu för första gången i arbete som församlingspräst i en evangelisk-luthersk basförsamling, inkommen från finska Helsingfors stift på ett vikariat. När vi talas vid är han på skribaläger i Houtskär i den åboländska skärgården.

Trivs med det internationella

I Vanda, som en av Finlands mest mångkulturella städer, har Janne Sironen en hel del erfarenhet på området. Han kommer närmast från S:t Matthew’s Church, det finska ­stiftets internationella kyrka i östra Helsingfors.

Före det arbetade han i 13 år som ledare, chef och koordinator i missionsorganisationen Kylväjä – Såningsmannen, som han kom i kontakt med som ung i Träskända. Före det arbetade han i en helt annat yrke – Janne Sironen är ursprungligen radio- och tv-mekaniker.

– Luthers kommentar till Galaterbrevet var en oerhört viktig bok för mig i början av min kristna vandring för 32 år sedan. Med hjälp av den kom jag att förstå nåden och tron som grunden för min relation till Gud. Men jag känner också djup gemenskap med angloamerikansk, missionsaktiv kristendom.

”Jag anser mig vara konservativ”

Konkret missionsarbete kom Janne Sironen in i genom en familj som sändes ut till Mongoliet och han var med i stödgruppen.

På den vägen blev han erbjuden jobb inom Såningsmannen, och reste så småningom mycket i världen. Som präst blev det bara enstaka förrättningar, någon predikan ibland och själavård, mest bland missionens egna anställda.

Att Såningsmannen ofta identifieras med den femte väckelsen har han inte bundit upp sig till.

– Först visste jag inte ens vad en viidesläinen är.

Men jag anser mig för det mesta vara konservativ. Det bibelstudiematerial jag har haft har tydligt varit konservativt och betonat Guds ord och auktoritet i teologiska frågor.

Det tar sig i praktiken uttryck i de debattfrågor som ligger i tiden, säger han. Allra senast i ett samtal över ett kaffebord om att han hör till dem som inte kan och vill viga homosexuella.

– Där har jag bara den apostoliska undervisningen i Nya Testamentet som mitt måttband.

Kyrkan krymper inte överallt

Under sin tid vid Såningsmannen fick Janne Sironen se den kristna kyrkan verka på hårda villkor, som i länder i Centralasien eller i Kina.

– Kinesiska kristna tar Bibeln som Guds ord och litar på det. De har ett livligt böne­liv och kristna kyrkor växer jättesnabbt i Kina.

Hans största intryck är framför allt hur kristendomen lever starkt och växer.

– Miljoner människor blir nya kristna i Afrika, Asien och Sydamerika. Här i Finland talar vi mest om hur kyrkan blir mindre och medlemmarna försvinner, säger han.

Janne Sironen

ÄR: 53 år, ny präst i Vanda svenska

KOMMER FRÅN: internationellt arbete inom finska Helsingfors stift

UPPVUXEN: I Helsinge kyrkoby, gått sina skolor på svenska i Vanda

HEM OCH FAMILJ: Bor i Malmgård i norra Helsingfors med hustrun Julie, som är professor i Kinaforskning, och fyraårig son.

Jan-Erik Andelin


profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00