"Församlingsrådet, de anställda och medlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas", lyder ett enkät svar från en nyländsk församling i KP-enkäten.

KP-enkät: Team­anda i många av stiftets församlingar - 58 procent av förtroendevalda nöjda

FÖRTROENDEVALD.

Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god.

16.8.2022 kl. 13:35

Många talar om vi-anda, gemenskap och förtroende för anställda som jobbar fint. KP:s enkät bland medlemmar inom församlings- och kyrkoråd besvarades av omkring 180 förtroendevalda. Relationerna inom församlingen hör till de områden som får det bästa betyget. Av dem som svarat anser över 58 procent att samarbetet är bra.

Frank Lindholm, 70, i Pojo, har precis lagt på luren. Han har ringt samfälligheten i Raseborg, där han sitter som förtroendevald. Han har full hand med säte både i församlingsrådet, kyrkofullmäktige, kyrkorådet och stiftsfullmäktige. Så sitter han också i styrelsen för ett fastighetsbolag inom samfälligheten.

Frank Lindholm som är pensionerad buss- och reseföretagare har ofta kontakt med kyrkans personal på orten, både per telefon och e-post.

– Det jag ringde om, och försökte få tag på kyrko­herden om nu i förmiddags, var en sak jag precis läste om ifråga om mental hälsa, där jag undrar om församlingen kunde göra något, säger han.

Frank Lindholm var själv en gång chef för ett på sin tid växande familjeföretag med närmare 50 anställda. I dag är han mån om de anställdas välmående i kyrkan.

Frank Lindholm i Pojo vill arbeta för välmående i jobben i kyrkan.

– Vi får brist på anställda framöver. Inom en snar framtid kommer ungefär 40 procent av våra anställda i stiftet att gå i pension. Så vi har stora utmaningar.

"Alla känner alla"

I många av stiftets församlingar upplevs samarbetet vara okomplicerat och direkt i KP:s enkät. Särskilt från förtroendevalda i åländska församlingar, som länge varit stiftets minsta gemenskaper, kommer flera kommenterar om att "alla ju känner alla". Men också i större församlingar beskrivs samarbetet som gott.

"En positiv gemenskap där allas insatser uppskattas."

– Jag upplever att församlingsrådet, de anställda och församlingsmedlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas, skriver en medlem av församlingsrådet i en församling i Nyland.

I grannförsamlingen beskriver en förtroendevald läget så här:

I vårt församlingsråd har vi litat på våra anställda, och förtroendet har återgäldats med god verksamhet. Frågor eller kommentarer har vi kunnat diskutera respektfullt och alltid nått goda lösningar.

Mycket kommer enligt enkäten också an på kyrko­herdarna. I kyrkan har de ofta den lite speciella rollen som både ordförande för råden samtidigt som de är chefer för församlingens anställda.

Inte gå förbi kyrkoherden

Några kyrkoherdar får beröm i enkäten för att hålla dialogen mellan alla parter levande. Flera församlingsråd har under sina gångna fyra år haft särskilda möten och ibland hela dagar tillsammans med de anställda.

– Vi har haft några lyckade temadagar. Dessvärre var uppslutningen från de förtroendevaldas sida rätt svag, rapporterar en åländsk förtroendevald.

Andra i enkäten pekar å andra sidan på "styrelse­­hygienen" – att det inte är korrekt att som förtroendevald gå förbi kyrkoherden direkt till de anställda.

– Med en förtroendevald ordförande för församlingsrådet kunde rådet bygga upp en tydligare dia­log med de anställda, heter det i ett svar från Vasaregionen.

"Tongivande i rådet ser sig sig själva i position mot de anställda."

Spänningar i små sammanhang

Men de förtroendevalda dras också in i spänningar. Personalen kan vara oense sinsemellan, eller kyrkoherden vara omstridd som chef.

– Jag har själv strävat efter en vi-känsla men upplever att de tongivande förtroendevalda ser sig själva i motsatsposition till de anställda, skriver en rådsmedlem som vill förbli anonym.

De kommande fyra åren förväntas också bli tider när kyrkan blir tvungen att spara och ställa om. I en finlandssvensk församlings rätt så lilla krets kommer de förtroendevalda ofta att besluta hur andras jobb dras in eller förändras.

– Indragning av vissa tjänster påverkade förstås samarbetet, men de anställda hade förståelse för de ekonomiska realiteterna, skriver en förtroendevald efter en omständlig församlingsfusion i norra Österbotten.

I enkäten ansåg 37 procent att dialogen mellan förtroendevalda och anställda fungerade bara "ibland". Fyra procent av de tillfrågade ansåg att den inte fungerade alls.

Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39