Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

Hon lever och andas kreativitet

kreativitet.

Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen.

17.8.2022 kl. 06:00

Vad är kreativitet och varför är det så viktigt?

– Jag tänker att kreativitet är idéer av olika slag, ett tänkesätt som uttrycks i olika former. Det är en förmåga att tänka utanför boxen och kan användas till exempel för att hitta lösningar eller skapa konst. Kreativitet behövs för att saker ska fortsätta utvecklas, hitta nya former och gå framåt. Genom kreativitet kan vi se och uppleva något nytt.

Är alla människor kreativa?

– Ja, mer eller mindre. Det behöver inte enbart vara en konstnärlig kreativitet, utan kan också handla om hur man bemöter människor, organiserar sitt hem, hanterar ekonomi eller helt enkelt hur man möter livet och vardagen. Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas.
– Jag tänker också att kreativiteten och längtan att få skapa är naturligt nedlagd i människan eftersom den kommer från Gud, skaparen själv. Människan skapar på olika sätt och kanske kreativiteten rentav uttrycker en längtan efter Gud?

Finns det negativa aspekter av kreativitet?

– En negativ aspekt av kreativitet kan vara att den ibland bidrar till jämförelse eller prestationsångest. Jag tror därför det är viktigt att fundera över vilket hjärta som ligger bakom det skapade. Det behövs också ordning, struktur och ramar inom vilka kreativiteten kan få utrymme.
– Grundtanken med kreativitet är god men den kanske kan ha en negativ effekt om den används på fel sätt. Kreativiteten i sig har ingen moral men kan vara ett redskap för att bygga upp eller bryta ner. Det är en bro till förståelse av olika saker.

Hur uttrycker du din kreativitet?

– Det handlar ofta om upplevelser eller känslor som jag vill uttrycka. Det gör jag ofta genom att skriva texter, låtar eller genom att illustrera. Jag jobbar också gärna med händerna, till exempel i form av träslöjd eller handarbete. Jag njuter både av det konstnärliga och av att tänka ut ett behov och sedan skapa en lösning till det.


Edit Koskinen drog en workshop om kreativitet på Humlefestivalen i början av augusti. Foto: Johan Myrskog

Använder du din kreativitet i din roll som lärare?

– Ja. Läraryrket tilltalar mig bland annat just därför att det finns så stora möjligheter att tänka utanför boxen. Då man håller många olika ämnen får man nästan per automatik intryck från många olika håll. Den vägen kan man till exempel ta in musik i språkundervisningen. De lite mer konstnärliga och kreativa ämnena som oftast inte kanske har samma status som de naturvetenskapliga ämnena utvecklar också färdigheter, kanske sådana färdigheter som inte alltid syns men som finns under ytan.

Hurdan är en god lärare?

– En god lärare behöver kunna bemöta människor och se individens behov. En viss empatisk förmåga är en stor fördel. Samtidigt behövs en förmåga att sätta gränser och att leda. Men då det kommer till kritan är människokännedom och att hantera olika slags människor. Läraryrket förutsätter nog en kreativ förmåga att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att det går att få ut kunskapen på olika sätt. Man behöver alltså ha mera än ämneskunskap, man behöver också kunna hitta sätten att förmedla den.

Har du något tips på hur man kan bli mera kreativ?

– För den som jämför sig mycket eller inte upplever sig så kreativ så finns det något befriande med att dela det man skapat med andra. Det föder andra idéer och tar en vidare. Jag vill gärna utmana perfektionismen och uppmuntra till att släppa loss skaparglädjen.

Johan Myrskog


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet