Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.
Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

Hon lever och andas kreativitet

kreativitet.

Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen.

17.8.2022 kl. 06:00

Vad är kreativitet och varför är det så viktigt?

– Jag tänker att kreativitet är idéer av olika slag, ett tänkesätt som uttrycks i olika former. Det är en förmåga att tänka utanför boxen och kan användas till exempel för att hitta lösningar eller skapa konst. Kreativitet behövs för att saker ska fortsätta utvecklas, hitta nya former och gå framåt. Genom kreativitet kan vi se och uppleva något nytt.

Är alla människor kreativa?

– Ja, mer eller mindre. Det behöver inte enbart vara en konstnärlig kreativitet, utan kan också handla om hur man bemöter människor, organiserar sitt hem, hanterar ekonomi eller helt enkelt hur man möter livet och vardagen. Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas.
– Jag tänker också att kreativiteten och längtan att få skapa är naturligt nedlagd i människan eftersom den kommer från Gud, skaparen själv. Människan skapar på olika sätt och kanske kreativiteten rentav uttrycker en längtan efter Gud?

Finns det negativa aspekter av kreativitet?

– En negativ aspekt av kreativitet kan vara att den ibland bidrar till jämförelse eller prestationsångest. Jag tror därför det är viktigt att fundera över vilket hjärta som ligger bakom det skapade. Det behövs också ordning, struktur och ramar inom vilka kreativiteten kan få utrymme.
– Grundtanken med kreativitet är god men den kanske kan ha en negativ effekt om den används på fel sätt. Kreativiteten i sig har ingen moral men kan vara ett redskap för att bygga upp eller bryta ner. Det är en bro till förståelse av olika saker.

Hur uttrycker du din kreativitet?

– Det handlar ofta om upplevelser eller känslor som jag vill uttrycka. Det gör jag ofta genom att skriva texter, låtar eller genom att illustrera. Jag jobbar också gärna med händerna, till exempel i form av träslöjd eller handarbete. Jag njuter både av det konstnärliga och av att tänka ut ett behov och sedan skapa en lösning till det.


Edit Koskinen drog en workshop om kreativitet på Humlefestivalen i början av augusti. Foto: Johan Myrskog

Använder du din kreativitet i din roll som lärare?

– Ja. Läraryrket tilltalar mig bland annat just därför att det finns så stora möjligheter att tänka utanför boxen. Då man håller många olika ämnen får man nästan per automatik intryck från många olika håll. Den vägen kan man till exempel ta in musik i språkundervisningen. De lite mer konstnärliga och kreativa ämnena som oftast inte kanske har samma status som de naturvetenskapliga ämnena utvecklar också färdigheter, kanske sådana färdigheter som inte alltid syns men som finns under ytan.

Hurdan är en god lärare?

– En god lärare behöver kunna bemöta människor och se individens behov. En viss empatisk förmåga är en stor fördel. Samtidigt behövs en förmåga att sätta gränser och att leda. Men då det kommer till kritan är människokännedom och att hantera olika slags människor. Läraryrket förutsätter nog en kreativ förmåga att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att det går att få ut kunskapen på olika sätt. Man behöver alltså ha mera än ämneskunskap, man behöver också kunna hitta sätten att förmedla den.

Har du något tips på hur man kan bli mera kreativ?

– För den som jämför sig mycket eller inte upplever sig så kreativ så finns det något befriande med att dela det man skapat med andra. Det föder andra idéer och tar en vidare. Jag vill gärna utmana perfektionismen och uppmuntra till att släppa loss skaparglädjen.

Johan Myrskog


Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner.
– Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler. 24.8.2013 kl. 12:00
Temat intelligens, ateister och troende strandar redan på avsaknaden av gemensamma definitioner, säger fil.dr Carina Nynäs om rapporten som platsat i bland annat Aftonbladet. FOTO: May Wikström

Påståendet att religiösa är mindre intelligenta än icke-troende har inte fått fotfäste – varken hos forskare eller i kyrkliga kretsar. Vi kan vara intelligenta på många olika sätt, säger Carina Nynäs. 23.8.2013 kl. 11:32
Olli seppälä är mycket noggrann med att nyhetsfakta blir korrekt och sköts på ett professionellt sätt. FOTO: Johan Myrskog

Kotimaa24:s chefredaktör Olli Seppälä värdesätter noggrann nyhetsjournalistik. Men bakom de faktabaserade nyheterna döljer sig också en filosofisk sida som främst kommer fram ute i naturen. 23.8.2013 kl. 09:43

Borgå stift. Domkapitlet har utsett domprosten Mats Lindgård till ny stiftsdekan. 19.8.2013 kl. 13:29
Rigmor Holst har rest runt i hela Norden i sin tjänst som evangelist. Senare i höst kommer hon att besöka Finland igen i samband med kvinnoweekenden på Pörkenäs. FOTO: Johanna Granlund

I Maxmo har församlingarna tillsammans arrangerat Allkristna Sommarmöten. Satsningen väntas bli en återkommande tradition. 18.8.2013 kl. 12:00
Det var mycket folk på församlingens evenemang under konstens natt i Vasa. Speciellt barnfamiljerna stortrivdes. Alla 3000 ballonger gick åt. 
Foto: Camilla Andersson

Vad händer i församlingarna under Konstens natt som ordnas i de flesta större städer runtom i landet under augusti. I Vasa spelade församlingen en central roll under kvällen och besökarantalet gick upp i tre tusen personer. 17.8.2013 kl. 15:00
Heidi och Dave Skipper åker snart tillsammans med barnen Kira och Ezra tilbaka till Japan för ytterligare tre år. FOTO: Sara Ekstrand

Musik är lätt att dela och göra tillsammans med människor menar missionärerna Dave och Heidi Skipper. De har musiken som viktigaste arbetsredskap när de försöker ta sig över kulturella barriärer i Japan. 17.8.2013 kl. 12:00
forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet. 16.8.2013 kl. 12:31
Eva s. Lassus-Paavolainen är en hängiven konstsamlare och tror på äktheten både inom konstvärlden och samhället. FOTO: Sara Ekstrand

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser. 16.8.2013 kl. 09:45
Allt i den här kyrkan är värt att se men mosaiken uppe vid koret är speciellt fin.
FOTO: Wikimedia

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede. 12.8.2013 kl. 10:51
Monica Vikström-Jokela tillsammans med Tommy (Robin Wegelius) och Kajsa (Frida Hindsberg). Tommys supersoffa syns i Yle Fem i december – senare också i MTV3 Junior och norska NRK.

En separation, en frånvarande pappa och fyra barn som hoppas att han ska återvända hem igen. Monica Vikström-Jokelas allvarliga komedi för barn fick bidrag av Kyrkans mediestiftelse. 11.8.2013 kl. 12:00
Adam Czernek hade svårt att hålla sig för skratt då han låg på operationsbordet föreställandes en nedsövd patient. Kittlar det så kittlar det...

Kan korttidsmission verkligen göra skillnad? Det är svårt att säga vad frukten slutligen är. Men då vi mött ungdomar som röker marijuana, längtar efter kärlek och vill möta Gud förstår vi att det spelat roll att vi har gått fram och talat med dem. 10.8.2013 kl. 12:00
Henrik Stenbäck har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Det har kommit honom väl till pass både i hans gamla jobb som journalist och när han nu ska börja jobba i riksdagen.

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare. 9.8.2013 kl. 09:55
Tom Emaus tror att Bibeln har massor att säga dagens människor. FOTO: Privat

Bibeln är mångbottnad, tycker Tom Emaus, som finner tröst och glädje i den. 8.8.2013 kl. 15:08
Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda. 8.8.2013 kl. 10:03

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00