Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

Men vad har kyrkan ett årtionde efter konfirmationen för unga vuxna?

unga vuxna.

Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban.

1.8.2022 kl. 16:34

På kvällen har lägerelden har inte velat ta fart. Korven är efter tidtabell. Konfirmanderna har redan packat sig otåligt i bänkarna.

Rebecka Stråhlman står i röken och leder allsång. Alla verserna i Benjamini-mini kan hon ofelbart utantill och vänder samtidigt i en imponerande multi-tasking upp korv från den stora lägergrillen. När sången är slut ligger 20 rättgrillade korvar suveränt uppserverade på papptallrikar.

– Det finns saker man inte fick lära sig vid Teologiska fakulteten, pustar hon efteråt.

Rebecka Stråhlman är präst och sakkunnig på ungdomsfrågor vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Konfirmandfrågorna ligger visserligen inte på hennes bord, utan på en kollegas. Men hon har valt att efter all pandemiisolering åka på Pellingelägret, i hennes hemförsamling i Borgå.

På hennes jobb arbetar kyrkan med Stigen, ett slags läroplan i kyrkan för arbetet med barn och unga inom kyrkan, från 0 till 22 år. Själv jobbar hon med vad som ska hända sedan.

"Många unga vuxna vill ha någonting i kyrkan, men det finns ingenting för dem."

– ”En kyrka för millenialerna” och för de unga vuxna, säger hon.

Skriban och konfirmationen är i dag den största och bredaste kontakt­yta kyrkan till Finlands unga. Men sedan?

– Unga vuxna är den kategori kyrkan har svårast att nå. Många unga vuxna vittnar om att också om de skulle vilja ha någonting i kyrkan, så finns ingenting för dem. Vi försöker hitta bron mellan ungdomsarbetet och livet som ung vuxen.

Borgå stift är ändå inte är helt på drift här, tycker Rebecka Stråhlman. Både Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar (UK), som hon ansvarar för vid Kyrkostyrelsen, är smått unika jämfört med de finska stiften.

– Men också där finns framtidsevenemang, lokala happenings och festivaler, och många försök är på gång inom studentarbetet.

Inom kyrkan kan skillnaderna på hur man jobbar vara stora. Till och med inom Borgå stift är konfirmand­undervisningen olika beroende på ledare, upplägg eller lägerplats. Ändå är basen med undervisning, andakter och fritidskul densamma. Från den finska delen av kyrkan kommer många idéer om hur man kan göra.

– Redan när jag var ung och sysslade med konst­åkning åkte en del i mitt lag på luistelu­ripari, isskriftskola.

De obligatoriska gudstjänsterna våren före konfirmandlägret blir en allt större utmaning. Många unga går då i dag i kyrkan för första gången i livet.

– För många är det främmande att vi funderar om man kunde göra det på något annat sätt. I Åbo har man vänt på det så att man först efter konfirmandlägret går i gudstjänsterna.

Mera behöver förändras i kyrkans sätt att jobba för att finnas där de unga är.

– Och komma bort från att vara i kyrkan eller i församlingshemmet. Var rör sig de unga, unga vuxna, människor överlag? Att rucka på vad vi tänker, och gå ut ”...och göra alla folk till lärjungar”, säger Rebecka Stråhlman.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39