Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

Men vad har kyrkan ett årtionde efter konfirmationen för unga vuxna?

unga vuxna.

Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban.

1.8.2022 kl. 16:34

På kvällen har lägerelden har inte velat ta fart. Korven är efter tidtabell. Konfirmanderna har redan packat sig otåligt i bänkarna.

Rebecka Stråhlman står i röken och leder allsång. Alla verserna i Benjamini-mini kan hon ofelbart utantill och vänder samtidigt i en imponerande multi-tasking upp korv från den stora lägergrillen. När sången är slut ligger 20 rättgrillade korvar suveränt uppserverade på papptallrikar.

– Det finns saker man inte fick lära sig vid Teologiska fakulteten, pustar hon efteråt.

Rebecka Stråhlman är präst och sakkunnig på ungdomsfrågor vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Konfirmandfrågorna ligger visserligen inte på hennes bord, utan på en kollegas. Men hon har valt att efter all pandemiisolering åka på Pellingelägret, i hennes hemförsamling i Borgå.

På hennes jobb arbetar kyrkan med Stigen, ett slags läroplan i kyrkan för arbetet med barn och unga inom kyrkan, från 0 till 22 år. Själv jobbar hon med vad som ska hända sedan.

"Många unga vuxna vill ha någonting i kyrkan, men det finns ingenting för dem."

– ”En kyrka för millenialerna” och för de unga vuxna, säger hon.

Skriban och konfirmationen är i dag den största och bredaste kontakt­yta kyrkan till Finlands unga. Men sedan?

– Unga vuxna är den kategori kyrkan har svårast att nå. Många unga vuxna vittnar om att också om de skulle vilja ha någonting i kyrkan, så finns ingenting för dem. Vi försöker hitta bron mellan ungdomsarbetet och livet som ung vuxen.

Borgå stift är ändå inte är helt på drift här, tycker Rebecka Stråhlman. Både Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar (UK), som hon ansvarar för vid Kyrkostyrelsen, är smått unika jämfört med de finska stiften.

– Men också där finns framtidsevenemang, lokala happenings och festivaler, och många försök är på gång inom studentarbetet.

Inom kyrkan kan skillnaderna på hur man jobbar vara stora. Till och med inom Borgå stift är konfirmand­undervisningen olika beroende på ledare, upplägg eller lägerplats. Ändå är basen med undervisning, andakter och fritidskul densamma. Från den finska delen av kyrkan kommer många idéer om hur man kan göra.

– Redan när jag var ung och sysslade med konst­åkning åkte en del i mitt lag på luistelu­ripari, isskriftskola.

De obligatoriska gudstjänsterna våren före konfirmandlägret blir en allt större utmaning. Många unga går då i dag i kyrkan för första gången i livet.

– För många är det främmande att vi funderar om man kunde göra det på något annat sätt. I Åbo har man vänt på det så att man först efter konfirmandlägret går i gudstjänsterna.

Mera behöver förändras i kyrkans sätt att jobba för att finnas där de unga är.

– Och komma bort från att vara i kyrkan eller i församlingshemmet. Var rör sig de unga, unga vuxna, människor överlag? Att rucka på vad vi tänker, och gå ut ”...och göra alla folk till lärjungar”, säger Rebecka Stråhlman.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23
Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04
– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29
Martin Fagerudd är solidarisk med biskopen och viger inte samkönade par innan kyrkan gett grönt ljus. Kyrksalen i Vanda kan han däremot tänka sig att upplåta för vigsel, om paret i fråga hittat en präst som går med på att viga.

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57
Eila Helander utreder vigselrättens betydelse.

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43
Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00
På lördagen kunde UK-deltagarna mingla med olika utställare. Här försöker Visa Lammentausta pricka måltavlan i Förbundet Kyrkans ungdoms tävling.

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15