– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

Kritikern: De får bara gran och ännu mera gran

KYRKANS SKOGAR.

Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden.

1.8.2022 kl. 16:11

– Kyrkan måste föra en värdediskussion. Så som vi ska göra i tekniska nämnden i Raseborg, säger Carl-Johan Jansson, 66, skogsbruksingenjör i staden sedan årtionden tillbaka.

Han är helt överens med det gamla skogsbrukets kritiker: församlingarna lämnar sig ofta i händerna på skogsvårdsföreningarna. Är kyrkan inte tydlig med vad man vill får man som en församling i Mellannyland fick det. Där blev det ett kalhygge intill höghus där det bodde 400 människor.

– Inte kan man ju göra på det viset! säger Carl-Johan Jansson. Församlingen måste säga vad man vill ha. Hur mycket vill man prioritera ekonomi, hur mycket estetiska värden, eller biodiversitet?

Carl-Johan Jansson är helt överens om att viss skog ska total­fredas eller att rekreationsmarker ska skötas skonsamt.

– I fjol fredade vi (i Raseborg) 160 hektar och nu har jag igen ett antal hektar som vi har bett om utlåtande om. Men då ska där finns verkliga naturvärden, en skog som ser orörd ut, med murken ved, ofta i fuktig mark. Det ligger i medborgarnas intresse. Men jag motsätter hektarskyddande för hektarernas skull.

Provytorna inte realistiska

I den grundläggande skogsdriften har Carl-Johan Jansson inte hittills sett tillräckliga forskningsresultat som bevis för att kontinuerligt skogsbruk är det rätta. Naturresursinstitutet Lukes provytor där man testar metoden har grundats i färdigt flerskiktade skogar och behandlas med silkesvantar, säger han.

– Den kontinuerliga driftens ekonomi bygger ju på att man inte ska göra någon plantering eller plantskogsvård. Kostnad noll. Vilket är helt från månen! De yngre träden måste få en väl utvecklad krona, annars fungerar metoden inte.

Får skogen förnya sig själv får man gran, gran och åter gran, säger han. Blandskogar blir gran. Genom granens yviga rotverk sprids röta i naturliga bestånd. Ett sådant skogsskifte på sju hektar i Svartå som han nyligen lät avverka gav 2 000 kubikmeter virke, av vilket en fjärdedel var rötskadat, säger han.

Carl-Johan Jansson visar Åbo stads plan för den skog man vill odla kontinuerligt: Om 50 år är alla värdefulla stammar tagna; kvar finns, om metoden följs, bara en evig ungskog.

Domkapitlet bad om argument

I Borgå stift, där församlingarna äger mycket skog, bubblar frågan också under ytan. Borgå domkapitels assessor Lars-Eric Henricson har i våras bjudit in Carl-Johan Jansson för att för ett dussin ekonomiansvariga i församlingar i södra delen av stiftet få argument för diskussionen.

Carl-Johan Jansson vet själv hur det är att vara entusiastisk för nya, miljövänligare metoder i skogen.

– Jag var också själv radikal och rebell som nyutexaminerad från Forstis i Ekenäs 1981, och var övertygad om kalhyggesfritt skogsbruk, säger Carl-Johan Jansson.

Han reste för att höra legendariska forstprofessor Erkki Lähdes (1938– ) läror i frågan. Lähde var på sin tid till och med hårt arbetsplatsmobbad inom den akademiska världen för sina alternativa metoder, men fick sedermera en professur vid universitetet i Joensuu.

– Jag reste till Joensuu för att höra honom och var eld och lågor! Och så kom jag hem igen för att experimentera och prova. Men det kom inga plantor. Det fungerar inte.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet