Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

De vill se kyrkan ta ett aktivare grepp om sina skogar: "Församlingarna är okunniga och aningslösa"

KYRKANS SKOGAR.

Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket.

1.8.2022 kl. 12:53

– Här finns hassel! ropar Paula Lönnemo.

Och så finns här i gläntan 100-årig asp med sin djupveckade bark som kommer först på riktigt gamla träd. Aspen har olikt andra träd basisk bark och förna (trädavfall) och är därför ett hem för många arter som inte trivs på andra träd.

Här är vajande knähögt gräs som undervegetation. Och höga, stadiga stammar där någon större spett, förmodligen en spillkråka, har gjort bohålor.

Paula Lönnemo, som är teolog och präst, och hustrun Eeva-Stiina är glada att få se just sådan skog de har arbetat för sedan de 2018 startade sin folkrörelse Våra skogar.

"Vad har vi gjort mot jorden?" – Paula Lönnemo



"Människosjälen ställs före naturen" – Eeva-Stiina Lönnemo

Här på ett skogsskifte om 45 hektar mellan Lojo golfbana och Sjundeågränsen driver forstmästare Jussi Saarinen tillsammans med andra entusiaster det nya kontinuerliga skogsbruket.

Skogen ser onekligen annorlunda ut. Det är mera lund och park än i det vi vanligen betraktar som "välskött ekonomi­skog", med sina jämngamla granar, tallar och blåbärsris. Men det är inte ens riktig skog, säger de mest alternativa, det är "trädodlingar".

Finländskt skogsbruk bygger på kalhygget. Under 50-60 år gallras skogen på småträd som blir cellulosa, och så fälls alltsammans till slut i ett kalhygge. Hygget plöjs och ny skog planteras. Modellen har varit rentav lagstadgad i det finländska skogsbruket fram till 2014.

"Kalhygget har bara uppfattats som det enda rätta. Det var fattigdom, det var krigsskadestånd, det var så här man skulle sköta skog i Finland."

– Det har bara uppfattats som det enda rätta. Det var fattigdom, det var krigsskadestånd, det var så här man skulle sköta skog i Finland. Fast man kunde ha producerat trä också med andra metoder, säger Jussi Saarinen.

Annukka Valkeapää från föreningen för kontinuerligt skogsbruk Silva är också med KP i Lojoskogen.

Redan i slutet av 2000-talet när hon samlade material för sin doktorsavhandling om människors attityder till skogsbruk visade det sig att 70 procent av finländarna ogillade kalhyggen. Det samma gällde överraskande också över hälften av dem som själva ägde skog.

"Vi hugger ner vår historia", Annukka Valkeapää, föreningen Silva

– Finländarna har ingenting emot att sköta skog ekonomiskt. Men om en vacker skog alldeles intill ens hus plötsligt kalhuggs så förlorar man mycket, inte bara sina bärskogar utan också sin släkthistoria. Allt som hänt, där vi en gång gått med mormor, säger hon.

Jussi Saarinen håller med: förlusten av ett helt skogsbestånd är för många en sorg som finländarna bara fostrats att undertrycka.

Höll på att ringa polisen

Ett vårligt kalhygge väckte Paula och Eeva-Stiina Lönnemo, som sedan flera år tillbaka satsar på att leva enkelt och självhushållande på sin gård i Sankt Bertils i Salo. En dag bullrande skogsmaskinerna alldeles intill där de bor, mitt under fågelhäckningen.

– Jag blev så upprörd att jag höll på att ringa polisen! Sedan ringde jag Miljöministeriet, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

Sedan dess har deras folkrörelse ordnat skogsdialoger på flera orter mellan parterna kring skogen; naturvänner, skogsägare, ekologer och andra forskare, folk från skogsindustrin.

I en adress med 1 400 underskrifter vädjade rörelsen 2021 till den evangelisk-lutherska kyrkan att trygga biodiversiteten i sina skogar. Över 800 rödlistade, utrotningshotade arter i Finland lever just i våra skogar, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

– Mellan 25 och 28 trädslag hör hemma i en finländsk skog. Ibland skulle jag önska ett slags "Skogens Pride" för att visa på hela mångfalden, skrattar hon.

De som förespråkar ett traditionellt skogsbruk baserat på kalhyggen säger att metoden till och med röjer rum för nya arter, och att gamla arter vandrar tillbaka när skogen om några år börjat växa upp på nytt. Annukka Valkeapää håller inte med.

– Redan den vanliga ekorrens stam har minskat till hälften på 30 år. Den beger sig inte ut på kalhyggen, där duvhöken kan ta den, säger hon.

Avverka oftare, låt plantorna komma själva

Paula och Eeva-Stiina upptäcker sig vara radikalare än Jussi Saarinen som stövlar på i skogen han sköter. Medan Lönnemos anser att mera skog borde fredas helt och hållet, säger Saarinen sig inte vara någon "ideolog".

I kontinuerligt skogsbruk avverkar man timmer och säljer precis som i annan skogsdrift. Man gör det däremot fyra gånger oftare, kring vart 15:e år och väljer ut bara de största träden. Några stora träd lämnas kvar att åldras för att trygga att det finns död ved som är avgörande för skogsnaturens mångfald.

I kontinuerligt skogsbruk bereds marken inte, och man planterar i regel inte heller nya plantor, utan den nya skogen tillåts uppstå på naturlig väg.

Det är inte heller radikalgrön skogsdrift som förbjuder skogsmaskiner. Snarast får maskinen hellre vara stor för att styra glesavverkningen så att träden faller rätt och inte skadar övrig skog. Och i spårfårorna efter harvestern kan nya plantor bäst slå rot.

Kalhygget är bara så djupt rotat i forstskrået och skogsvårdsföreningarna, där församlingarna oftast hämtar planer för sin skog.

– Kyrkan är lite godtrogen och ser inte att att en traditionell skogsvårdsplan bara ger information om de inkomster skogen kan ge. Det är inte en natur­kartläggning. Kyrkan måste lära sig att skilja på de här två, säger Paula Lönnemo.

Kommunerna steget före kyrkan

I det svenska Finland är kommunerna steget före kyrkan i att övergå till den nya metoden. Det har bland andra Hangö och Åbo redan gjort.

Det har också paret Lönnemos hemförsamling i Salo gjort, som första församling i Finland. I det demokratiska beslutsfattandet är det en kompromiss; det är varken totalfredning eller hård ekonomidrift.

"Klimatkrisen väntar inte 70 år på nästa generation skog."

Kyrkans församlingar har närmare 170 000 hektar skog och många finlandssvenska församlingar och samfälligheter äger mycket, särskilt i det svenska Österbotten (KP 25.5).

Kyrkan har satt målet att vara koldioxid­neutral 2030, med sina skogar som kolsänkor. Riktlinjerna för hur det ska gå till är däremot vaga och samtidigt säger många församlingar med få medlemmar sig behöva virkespengarna.

"Kyrkans chans" – Jussi Saarinen, forstmästare

Men intäkterna från kontinuerligt skogsbruk är jämförbara med annat skogsbruk, säger Jussi Saarinen. Ur den samfällda skog på drygt 600 hektar han själv driver i kontinuerligt skogsbruk lovar man en årlig avkastning om fyra procent.

I ett allt torrare och hetare klimat blir gammaldags drift dyr, säger han. Dessutom väntar inte klimatkrisen i 70 år på nästa generation skog, säger han.

– Vi har allt torrare somrar. Är det något vits då att investera 2 000 euro per hektar på att plantera gran och sköta plantorna i 15 år, när risken är att de torkar på rot och dör?

Klimatnyttan av kontinuerligt bruk anser han vara tydlig. Bara ett och ett halvt hektar som aldrig kalhuggs kring sommarstugan kvitterar ett personligt kolavtryck i 30 år. Fredar man helt räcker det med en hektar, säger han.

– Skala upp det i församlingarna, som äger tiotalstusen hektar! Då spelar det ingen roll på vad slags papper har i printern! Imagevinsten skulle vara enorm om kyrkan i det här samtalsklimatet kunde säga att "nu sköter kyrkan sina skogar så här", säger Jussi Saarinen.

Paula Lönnemo anser att kyrkan åtminstone borde ta EU:s och FN:s rekommendationer om att 30 procent av hela planetens natur, både till lands och havs, borde skyddas. Av dem ska då tio procent fredas i strikt mening och inte röras alls av människan.

"Vad innebär ånger, bot och bättring ifråga om allt vi har gjort mot naturen?"

Vad har vi gjort mot jorden?

Paret Lönnemo har vardera sina rötter i kyrkan, Paula som teolog och numera frilansande präst och Eeva-Stiina som frilanskantor och utbildad en gång som ungdomsledare vid Lutherinstitutet. ­

– Kyrkan gör fel i att sätta människan först och låta teologin handla om att i första hand rädda människans själ från helvetet. Då bryr man sig till sist inte om natur och skapelse, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

Paula Lönnemo säger att all teologi måste kunna omvärderas mot ny kunskap.

– Vad har vi gjort mot livet på jorden? Mot alla fantastiska, sinnrika ekosystem vi ser som skapade av Gud och som vi fortfarande faktiskt har väldigt lite kunskap om? Vi behöver en nutida teologi om vad det är att vara skapad till Guds avbild. Och vad innebär då ånger, bot och bättring i förhållande till allt det här?

Text och foto: Jan-Erik Andelin


När Tom Hellsten var tjänstledig jobbade han som snickare och timmerman. Från första januari jobbar han på deltid som präst i Ingå församling.

präst ingå hellsten pingst. Tom Hellsten var metodistpastor i trettio år. Nu blir han luthersk präst i Ingå och börjar jobba i en församling han länge haft goda kontakter till. 6.1.2012 kl. 08:00

psalmer. Psalmtävlingen Virsi 2012 (Psalm 2012) lockade 180 bidrag. Bland dem utsågs tre vinnare, varav två har starka kopplingar till Borgå stift. 5.1.2012 kl. 14:38

nattvard alkohollag. Det finns en motstridighet mellan alkohollagen och kyrkans servering av nattvardsvin, anser social- och hälsovårdsminister Paula Risikko enligt Seinäjoen Sanomat. 4.1.2012 kl. 15:54

Kampens kapell Fridens kapell Designhuvudstad. Vi har kikat in under fållen på det nya designkapellet som växer fram i centrum av Helsingfors. 4.1.2012 kl. 10:34

medlemskap i kyrkan. De viktigaste orsakerna till att finländare är medlemmar i kyrkan är dess arbete bland äldre, handikappade samt fattiga och utslagna. 3.1.2012 kl. 13:43
May Wikström i sitt nya arbetsrum på Sandvikskajen 13.

Kyrkpressen Fontana Media ny adress. Fontana Media och Kyrkpressen finns numera på Sandvikskajen 13, några kvarter ifrån den gamla adressen. 2.1.2012 kl. 13:00
Vid nationella kriser kommer kyrkan att erbjuda samtalshjälp dygnet runt.

kristelefon. Kyrkans nationella kristelefon är redo att tas i bruk i januari 2012, skriver Kotimaa24. 30.12.2011 kl. 09:00

I samband med den årliga städningen av Födelsekyrkan i Betlehem uppstod bråk mellan armeniska och grekisk ortodoxa präster. 29.12.2011 kl. 14:30

tv-gudstjänst Gud 50. År 2012 firar Yles svenska tv-gudstjänster 50-årsjubileum. Under året sänder FST5 en tv-gudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. 29.12.2011 kl. 14:02

Under nyårshelgen samlas 30 000 ungdomar i Berlin till Taizékommunitetens årliga Europamöte. 28.12.2011 kl. 09:14

svenska kyrkan-play . Svenska kyrkan har tillsammans med Kyrkans tidning startat en "play-kanal" på Internet. 28.12.2011 kl. 08:39
Födelsekyrkan i Betlehem besöks årligen av miljoner turister. Höjdpuntkerna är de stora högtiderna jul och påsk.

Födelsekyrkan i Betlehem har förfallit under många år. När julfirandet är över för den här gången vidtar äntligen reparationerna av en av kristendomens heligaste platser. 27.12.2011 kl. 09:00

Dussintals döda i Nigeria i bombdåd mot kyrkor på juldagen. 25.12.2011 kl. 23:57
Arkivbild. Sibbo svenska församling.

julpsalmer. Den mest populära psalmen på webben under adventstid är Härlig är jorden. Det visar statistiken för kyrkans psalmbok på webben. 24.12.2011 kl. 09:00
Jul hos snickaren i KP nr 50-51.

Hos den pensionerade snickaren Karl-Henrik Boxström i Sibbo lyser inga adventsljusstakar och stjärnor. Men fantasin sprakar. 22.12.2011 kl. 22:09

Till de konstigaste saker Haje Abrahamsson gjort under coronaisoleringen hör att hon öppnade en byrå för flygande mattor och kokade grankottssirap!

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39
En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11
Mattias Åhman i sitt rätta element, i köket.

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11
Heidi Finnilä är aktuell med podden ”Min galna mamma” som hon gör tillsammans med dottern Vivi Vesterinen. I podden diskuterar de svåra ämnen som psykisk ohälsa, skilsmässa och förhållandet till alkohol.

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08
Juldagsfirande i Dunga.

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19