Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

Sophie, 14: ”Jag är inte så religiös, men lägret har varit fantastiskt!”

konfirmation.

I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

29.7.2022 kl. 16:00

Juliskymningen är blå vid Sankt Olofs kapell i Pellinge; glesa furor, en mörkgrön klockstapel och en liten begravningsplats; en blå skiva hav mellan träden.

Konfirmanderna är 32 på lägret, det ena av fem som Domkyrko­församlingen i Borgå ordnar i sommar. Kvällsgrillningen har dragit ut på tiden och klockan är över tio. De unga får gå in genom kapellporten i grupper om fem och på kapelltrappan, om de vill, ta ett kors i pannan för kvällens mässa.

– När du var liten och blev döpt gjorde prästen ett likadant kors på din panna och på ditt bröst, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou i alba, stola och sportskor.

Korstecken inför kvällsmässan, vuxenledaren Emil Eklund och hjälpledaren Sara Wesslin.

Konfirmandlägret har tillgång till Sankt Olofs kapell i Pellinge.

Det är frivilligt att ta tecknet som vuxenledaren, historiastuderande Emil Eklund tecknar i pannan med en blandning av sot och olja ur en pappmugg. Korsen blir snabba och lite gryniga.

– De går lätt att tvätta bort efteråt, säger ”Ele” som konfirmanderna kallar sin präst.

Det är kompisarna som gäller. Tar en det svarta kors­tecknet tar alla. Smiter en grupp förbi den lilla ritualen in i det dunkla kapellet gör alla det. Bara någon avböjer med ett artigt "nej tack".

Sophie Törnqvist, 14, stryker håret ur pannan och får sitt kors fingermålat innan hon går in.

– Jag kommer från Kerko, en liten by i norra Borgå. Jag är inte en särskilt religiös person, men det här lägret har varit en fantastisk upplevelse! säger hon.

Före de fyra obligatoriska kyrkbesöken i konfirmand­undervisningen i våras har Sophie haft väldigt lite med kyrkan att göra, och det mesta är nytt.

– Det är annorlunda än på religionstimmarna i skolan och det man lär sig om kristendomen fastnar bättre här. Jag vet inte om jag är så troende, men det fint att höra andra berätta om sin tro, ett slags allmänbildning.

Sophie börjar i nian i höst och skulle vilja bli ungdomsterapeut en dag. Och hon vill konfirmera sig för att kunna komma igen här som hjälpledare.

– Jag tror att jag är bra på att trösta andra och bry mig om den som är ensam, säger hon och sväljer lite.

Tack för många nya vänner

I undervisningen om bön har man på lägret fått tänka sig att man lägger sådant man vill be för i sina ena hand, och sådant som man vill tacka för i den andra. Många har bett för sitt mopedprov, någon för sin farmor. Sophie har tackat för att hon har fått många nya vänner.

Ungdomsarbetsledare och lägerchef Mats Fontell i Borgå har gjort omkring 100 konfirmandläger.

I Borgå är konfirmandundervisningen populär. Av årsklassen om 170 unga i staden går omkring 85 procent i skriban, säger lägerchefen Mats Fontell, ungdomsarbetsledare i församlingen med närmare 100 läger bakom sig.

Återväxten i form av nya hjälpledare är god. Här på lägret är de åtta, och häckar med de andra lägerledarna i den lilla ledarloungen utanför kursgårdens kansli.

– I år har vi till och med ”exporterat” hjälpledare till andra församlingar, Lovisa och Pargas... säger Mats Fontell.

David, 16, tyckte om sin egen skriba och kom igen i år igen, nu som hjälpledare. Andra har varit med längre. Två av dem håller redan på att utbilda sig för yrkeslivet, Linus, 19 till tradenom och Alexander, 16, till elmontör. Ronja, 17, och den andra Linus, 16, går i skola men kommer tillbaka för att lägren är bra avbrott i sommaren. En liten dagpeng får man också, 14 euro.

Kvällsactionen och kvällsandakterna är de populäraste på lägret.

Ken Lehmusto från Illby var en av konfirmanderna.

I vattenkriget när det är fritid blir Ronja som är tapper motståndare med sin pumppistol ett småkärt mål för ett gäng konfirmandpojkar.

”Vi har svåra termer”

Lekar och gemenskap är desamma genom åren. Men själva undervisningen får anpassas till att många vet rätt så lite om kristendomen när de kommer till konfirmandundervisningen. Ord som Gud och Jesus har numera knappt fått förekomma i deras skola, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

– Kyrkans terminologi är otroligt svår. Vi talar om ”Guds lamm” och ”Kristus som frälsaren” och om så stora saker som dessutom inte går alltid att ens förklara med hjälp av ord. Man måste få uppleva det. Därför är det kanske bra att alla våra undervisningspass blir mera baserade på upplevelser. Alla ska få uppleva att man duger som man är och finns i Guds stora famn, säger hon.

Församlingspastor Elefteria Apostolidou upptäcker att många av kyrkans termer är svåra för den som är ny i kyrkan.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00