Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

Sophie, 14: ”Jag är inte så religiös, men lägret har varit fantastiskt!”

konfirmation.

I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

29.7.2022 kl. 16:00

Juliskymningen är blå vid Sankt Olofs kapell i Pellinge; glesa furor, en mörkgrön klockstapel och en liten begravningsplats; en blå skiva hav mellan träden.

Konfirmanderna är 32 på lägret, det ena av fem som Domkyrko­församlingen i Borgå ordnar i sommar. Kvällsgrillningen har dragit ut på tiden och klockan är över tio. De unga får gå in genom kapellporten i grupper om fem och på kapelltrappan, om de vill, ta ett kors i pannan för kvällens mässa.

– När du var liten och blev döpt gjorde prästen ett likadant kors på din panna och på ditt bröst, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou i alba, stola och sportskor.

Korstecken inför kvällsmässan, vuxenledaren Emil Eklund och hjälpledaren Sara Wesslin.

Konfirmandlägret har tillgång till Sankt Olofs kapell i Pellinge.

Det är frivilligt att ta tecknet som vuxenledaren, historiastuderande Emil Eklund tecknar i pannan med en blandning av sot och olja ur en pappmugg. Korsen blir snabba och lite gryniga.

– De går lätt att tvätta bort efteråt, säger ”Ele” som konfirmanderna kallar sin präst.

Det är kompisarna som gäller. Tar en det svarta kors­tecknet tar alla. Smiter en grupp förbi den lilla ritualen in i det dunkla kapellet gör alla det. Bara någon avböjer med ett artigt "nej tack".

Sophie Törnqvist, 14, stryker håret ur pannan och får sitt kors fingermålat innan hon går in.

– Jag kommer från Kerko, en liten by i norra Borgå. Jag är inte en särskilt religiös person, men det här lägret har varit en fantastisk upplevelse! säger hon.

Före de fyra obligatoriska kyrkbesöken i konfirmand­undervisningen i våras har Sophie haft väldigt lite med kyrkan att göra, och det mesta är nytt.

– Det är annorlunda än på religionstimmarna i skolan och det man lär sig om kristendomen fastnar bättre här. Jag vet inte om jag är så troende, men det fint att höra andra berätta om sin tro, ett slags allmänbildning.

Sophie börjar i nian i höst och skulle vilja bli ungdomsterapeut en dag. Och hon vill konfirmera sig för att kunna komma igen här som hjälpledare.

– Jag tror att jag är bra på att trösta andra och bry mig om den som är ensam, säger hon och sväljer lite.

Tack för många nya vänner

I undervisningen om bön har man på lägret fått tänka sig att man lägger sådant man vill be för i sina ena hand, och sådant som man vill tacka för i den andra. Många har bett för sitt mopedprov, någon för sin farmor. Sophie har tackat för att hon har fått många nya vänner.

Ungdomsarbetsledare och lägerchef Mats Fontell i Borgå har gjort omkring 100 konfirmandläger.

I Borgå är konfirmandundervisningen populär. Av årsklassen om 170 unga i staden går omkring 85 procent i skriban, säger lägerchefen Mats Fontell, ungdomsarbetsledare i församlingen med närmare 100 läger bakom sig.

Återväxten i form av nya hjälpledare är god. Här på lägret är de åtta, och häckar med de andra lägerledarna i den lilla ledarloungen utanför kursgårdens kansli.

– I år har vi till och med ”exporterat” hjälpledare till andra församlingar, Lovisa och Pargas... säger Mats Fontell.

David, 16, tyckte om sin egen skriba och kom igen i år igen, nu som hjälpledare. Andra har varit med längre. Två av dem håller redan på att utbilda sig för yrkeslivet, Linus, 19 till tradenom och Alexander, 16, till elmontör. Ronja, 17, och den andra Linus, 16, går i skola men kommer tillbaka för att lägren är bra avbrott i sommaren. En liten dagpeng får man också, 14 euro.

Kvällsactionen och kvällsandakterna är de populäraste på lägret.

Ken Lehmusto från Illby var en av konfirmanderna.

I vattenkriget när det är fritid blir Ronja som är tapper motståndare med sin pumppistol ett småkärt mål för ett gäng konfirmandpojkar.

”Vi har svåra termer”

Lekar och gemenskap är desamma genom åren. Men själva undervisningen får anpassas till att många vet rätt så lite om kristendomen när de kommer till konfirmandundervisningen. Ord som Gud och Jesus har numera knappt fått förekomma i deras skola, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

– Kyrkans terminologi är otroligt svår. Vi talar om ”Guds lamm” och ”Kristus som frälsaren” och om så stora saker som dessutom inte går alltid att ens förklara med hjälp av ord. Man måste få uppleva det. Därför är det kanske bra att alla våra undervisningspass blir mera baserade på upplevelser. Alla ska få uppleva att man duger som man är och finns i Guds stora famn, säger hon.

Församlingspastor Elefteria Apostolidou upptäcker att många av kyrkans termer är svåra för den som är ny i kyrkan.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45