Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

Sophie, 14: ”Jag är inte så religiös, men lägret har varit fantastiskt!”

konfirmation.

I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

29.7.2022 kl. 16:00

Juliskymningen är blå vid Sankt Olofs kapell i Pellinge; glesa furor, en mörkgrön klockstapel och en liten begravningsplats; en blå skiva hav mellan träden.

Konfirmanderna är 32 på lägret, det ena av fem som Domkyrko­församlingen i Borgå ordnar i sommar. Kvällsgrillningen har dragit ut på tiden och klockan är över tio. De unga får gå in genom kapellporten i grupper om fem och på kapelltrappan, om de vill, ta ett kors i pannan för kvällens mässa.

– När du var liten och blev döpt gjorde prästen ett likadant kors på din panna och på ditt bröst, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou i alba, stola och sportskor.

Korstecken inför kvällsmässan, vuxenledaren Emil Eklund och hjälpledaren Sara Wesslin.

Konfirmandlägret har tillgång till Sankt Olofs kapell i Pellinge.

Det är frivilligt att ta tecknet som vuxenledaren, historiastuderande Emil Eklund tecknar i pannan med en blandning av sot och olja ur en pappmugg. Korsen blir snabba och lite gryniga.

– De går lätt att tvätta bort efteråt, säger ”Ele” som konfirmanderna kallar sin präst.

Det är kompisarna som gäller. Tar en det svarta kors­tecknet tar alla. Smiter en grupp förbi den lilla ritualen in i det dunkla kapellet gör alla det. Bara någon avböjer med ett artigt "nej tack".

Sophie Törnqvist, 14, stryker håret ur pannan och får sitt kors fingermålat innan hon går in.

– Jag kommer från Kerko, en liten by i norra Borgå. Jag är inte en särskilt religiös person, men det här lägret har varit en fantastisk upplevelse! säger hon.

Före de fyra obligatoriska kyrkbesöken i konfirmand­undervisningen i våras har Sophie haft väldigt lite med kyrkan att göra, och det mesta är nytt.

– Det är annorlunda än på religionstimmarna i skolan och det man lär sig om kristendomen fastnar bättre här. Jag vet inte om jag är så troende, men det fint att höra andra berätta om sin tro, ett slags allmänbildning.

Sophie börjar i nian i höst och skulle vilja bli ungdomsterapeut en dag. Och hon vill konfirmera sig för att kunna komma igen här som hjälpledare.

– Jag tror att jag är bra på att trösta andra och bry mig om den som är ensam, säger hon och sväljer lite.

Tack för många nya vänner

I undervisningen om bön har man på lägret fått tänka sig att man lägger sådant man vill be för i sina ena hand, och sådant som man vill tacka för i den andra. Många har bett för sitt mopedprov, någon för sin farmor. Sophie har tackat för att hon har fått många nya vänner.

Ungdomsarbetsledare och lägerchef Mats Fontell i Borgå har gjort omkring 100 konfirmandläger.

I Borgå är konfirmandundervisningen populär. Av årsklassen om 170 unga i staden går omkring 85 procent i skriban, säger lägerchefen Mats Fontell, ungdomsarbetsledare i församlingen med närmare 100 läger bakom sig.

Återväxten i form av nya hjälpledare är god. Här på lägret är de åtta, och häckar med de andra lägerledarna i den lilla ledarloungen utanför kursgårdens kansli.

– I år har vi till och med ”exporterat” hjälpledare till andra församlingar, Lovisa och Pargas... säger Mats Fontell.

David, 16, tyckte om sin egen skriba och kom igen i år igen, nu som hjälpledare. Andra har varit med längre. Två av dem håller redan på att utbilda sig för yrkeslivet, Linus, 19 till tradenom och Alexander, 16, till elmontör. Ronja, 17, och den andra Linus, 16, går i skola men kommer tillbaka för att lägren är bra avbrott i sommaren. En liten dagpeng får man också, 14 euro.

Kvällsactionen och kvällsandakterna är de populäraste på lägret.

Ken Lehmusto från Illby var en av konfirmanderna.

I vattenkriget när det är fritid blir Ronja som är tapper motståndare med sin pumppistol ett småkärt mål för ett gäng konfirmandpojkar.

”Vi har svåra termer”

Lekar och gemenskap är desamma genom åren. Men själva undervisningen får anpassas till att många vet rätt så lite om kristendomen när de kommer till konfirmandundervisningen. Ord som Gud och Jesus har numera knappt fått förekomma i deras skola, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

– Kyrkans terminologi är otroligt svår. Vi talar om ”Guds lamm” och ”Kristus som frälsaren” och om så stora saker som dessutom inte går alltid att ens förklara med hjälp av ord. Man måste få uppleva det. Därför är det kanske bra att alla våra undervisningspass blir mera baserade på upplevelser. Alla ska få uppleva att man duger som man är och finns i Guds stora famn, säger hon.

Församlingspastor Elefteria Apostolidou upptäcker att många av kyrkans termer är svåra för den som är ny i kyrkan.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26