Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

Sophie, 14: ”Jag är inte så religiös, men lägret har varit fantastiskt!”

konfirmation.

I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

29.7.2022 kl. 16:00

Juliskymningen är blå vid Sankt Olofs kapell i Pellinge; glesa furor, en mörkgrön klockstapel och en liten begravningsplats; en blå skiva hav mellan träden.

Konfirmanderna är 32 på lägret, det ena av fem som Domkyrko­församlingen i Borgå ordnar i sommar. Kvällsgrillningen har dragit ut på tiden och klockan är över tio. De unga får gå in genom kapellporten i grupper om fem och på kapelltrappan, om de vill, ta ett kors i pannan för kvällens mässa.

– När du var liten och blev döpt gjorde prästen ett likadant kors på din panna och på ditt bröst, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou i alba, stola och sportskor.

Korstecken inför kvällsmässan, vuxenledaren Emil Eklund och hjälpledaren Sara Wesslin.

Konfirmandlägret har tillgång till Sankt Olofs kapell i Pellinge.

Det är frivilligt att ta tecknet som vuxenledaren, historiastuderande Emil Eklund tecknar i pannan med en blandning av sot och olja ur en pappmugg. Korsen blir snabba och lite gryniga.

– De går lätt att tvätta bort efteråt, säger ”Ele” som konfirmanderna kallar sin präst.

Det är kompisarna som gäller. Tar en det svarta kors­tecknet tar alla. Smiter en grupp förbi den lilla ritualen in i det dunkla kapellet gör alla det. Bara någon avböjer med ett artigt "nej tack".

Sophie Törnqvist, 14, stryker håret ur pannan och får sitt kors fingermålat innan hon går in.

– Jag kommer från Kerko, en liten by i norra Borgå. Jag är inte en särskilt religiös person, men det här lägret har varit en fantastisk upplevelse! säger hon.

Före de fyra obligatoriska kyrkbesöken i konfirmand­undervisningen i våras har Sophie haft väldigt lite med kyrkan att göra, och det mesta är nytt.

– Det är annorlunda än på religionstimmarna i skolan och det man lär sig om kristendomen fastnar bättre här. Jag vet inte om jag är så troende, men det fint att höra andra berätta om sin tro, ett slags allmänbildning.

Sophie börjar i nian i höst och skulle vilja bli ungdomsterapeut en dag. Och hon vill konfirmera sig för att kunna komma igen här som hjälpledare.

– Jag tror att jag är bra på att trösta andra och bry mig om den som är ensam, säger hon och sväljer lite.

Tack för många nya vänner

I undervisningen om bön har man på lägret fått tänka sig att man lägger sådant man vill be för i sina ena hand, och sådant som man vill tacka för i den andra. Många har bett för sitt mopedprov, någon för sin farmor. Sophie har tackat för att hon har fått många nya vänner.

Ungdomsarbetsledare och lägerchef Mats Fontell i Borgå har gjort omkring 100 konfirmandläger.

I Borgå är konfirmandundervisningen populär. Av årsklassen om 170 unga i staden går omkring 85 procent i skriban, säger lägerchefen Mats Fontell, ungdomsarbetsledare i församlingen med närmare 100 läger bakom sig.

Återväxten i form av nya hjälpledare är god. Här på lägret är de åtta, och häckar med de andra lägerledarna i den lilla ledarloungen utanför kursgårdens kansli.

– I år har vi till och med ”exporterat” hjälpledare till andra församlingar, Lovisa och Pargas... säger Mats Fontell.

David, 16, tyckte om sin egen skriba och kom igen i år igen, nu som hjälpledare. Andra har varit med längre. Två av dem håller redan på att utbilda sig för yrkeslivet, Linus, 19 till tradenom och Alexander, 16, till elmontör. Ronja, 17, och den andra Linus, 16, går i skola men kommer tillbaka för att lägren är bra avbrott i sommaren. En liten dagpeng får man också, 14 euro.

Kvällsactionen och kvällsandakterna är de populäraste på lägret.

Ken Lehmusto från Illby var en av konfirmanderna.

I vattenkriget när det är fritid blir Ronja som är tapper motståndare med sin pumppistol ett småkärt mål för ett gäng konfirmandpojkar.

”Vi har svåra termer”

Lekar och gemenskap är desamma genom åren. Men själva undervisningen får anpassas till att många vet rätt så lite om kristendomen när de kommer till konfirmandundervisningen. Ord som Gud och Jesus har numera knappt fått förekomma i deras skola, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.

– Kyrkans terminologi är otroligt svår. Vi talar om ”Guds lamm” och ”Kristus som frälsaren” och om så stora saker som dessutom inte går alltid att ens förklara med hjälp av ord. Man måste få uppleva det. Därför är det kanske bra att alla våra undervisningspass blir mera baserade på upplevelser. Alla ska få uppleva att man duger som man är och finns i Guds stora famn, säger hon.

Församlingspastor Elefteria Apostolidou upptäcker att många av kyrkans termer är svåra för den som är ny i kyrkan.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13