My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

My Ström fascineras av temat att bekänna och möta sina inre havsmonster, som i bibelberättelsen om Jona

Personligt.

– Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström.

7.7.2022 kl. 19:58

För My Ström, diakon i Mariehamns församling, var isoleringen under pandemiåren svår.

– Jag bodde ensam och vid en punkt började jag undra om jag fortfarande fanns, säger Ström.

Vi människor behöver andra ansikten att spegla oss i.

I brist på andra ansikten började hon göra videor som hon tittade på och påmindes om att hon är en riktig person.

– Det var något sunt också för mig att se vem jag är, hur jag låter och ser ut. Ibland kan man ju bli lite osäker eftersom man bara ser sig själv från insidan hela tiden.

– Det var ju också zoom-mötenas och videouppgifternas tidsålder vilket förde en massa jobbigt med sig, men för mig även mycket bra.

Hon gjorde en yogalärarutbildning online, genomförde otaliga konstkurser och satt på sena kvällar och hade morgonmöten med amerikaner och talade om jungiansk drömtydning.

– Så småningom började jag också vlogga. (Videoblogg, ofta förkortat vlogg, är en typ av blogg baserad på periodiskt postade videoinlägg istället för textinlägg.)

Kyrkpressens sajt vloggar My Ström om liv, kyrka, tro och livsåskådning med fokus på det personliga.

Vilken är din favoritperson i Bibeln, om man inte får säga Jesus?

– Jona. Han är så mänsklig i sin rädsla och ovilja att göra det svåra som krävs av honom. Och kanske ännu mer igenkänning är det i hans irritation över att folket sedan faktiskt omvänder sig och skonas istället för att straffas.

Hon tycker mycket om temat att bekänna och möta sina inre havsmonster.

– Och låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen. Kallelse är också något som fascinerar mig. Att säga sanningen fast man inte vet om det är rätt och man kanske hamnar i skiten, att följa sin intuition och magkänsla fast man kanske egentligen inte vill eller vågar.

Vilken är din favoritverksamhet i församlingen?

– Nattvarden. Mycket av församlingens andra verksamhet kan man hitta också på sekulärt håll – man kan gå till coacher för att få stöd, både gifta sig och begravas utan präst. Man kan vara med i pensionärs- eller samtalsgrupper och sjunga i kör.

Hon säger att i nattvarden möts det osynliga och vardagen.

– Det är hela skillnaden. Det är också praktisk handling, här tar jag emot Jesus, jag behöver inte fundera över vad det betyder, jag gör det bara, med min kropp, här får jag min nåd.

Hur kom det sig att du började jobba på Åland?

– Jag kommer från Malmö och bodde där de första tjugo åren av mitt liv. När jag sedan flyttade hemifrån, gjorde jag det så långt bort jag bara kunde. Två timmar flyg norrut upp in i Norrlands skogar och spenderade ett år i en liten by utanför Örnsköldsvik. Efter det drog jag österut över havet och hamnade i Finland.

– Att jag sedan hamnade på Åland var ett märkligt sammanträffande. På en och samma dag sade plötsligt tre vitt skilda personer att jag kanske borde söka en diakontjänst som hade lediganslagits i Mariehamn.

My Ström hade bott elva år i Finland.

– I sanningens namn så ville jag nog bort de sista åtta av de åren. Men livet hände. Jag skulle bara ”göra det här projektet, försöka mig på den här relationen, testa det här jobbet, göra klart den här utbildningen”. Vips hade ett halvt liv gått förbi. Finland är ett svårt land för en utlänning. Kanske främst på grund av språket men också något annat mer oidentifierbart.

Saknar du Sverige?

– Det gör jag nog, men frågan är om jag inte mer saknar ett hem och känslan av att höra hemma.

Sedan tjugoårs ålder har My Ström flyttat runt.

– Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Hur skiljer sig Åland från Sverige?

– Det är det svårt att sätta fingret på. Men det är absolut klart och tydligt att Åland och Sverige är olika länder och olika folk, fast det på ytan kan se väldigt lika ut. Ålänningarna har en stark identitetskänsla och stolthet över den. Det tycker jag inte att svenskarna har på samma sätt. På Åland får man en känsla att där ön tar slut och havet börjar, slutar världen.

– I Malmö får man känslan att Europa och världen är runt hörnet, för att inte tala om den otroliga mixen av kulturer och människor.

Vad vloggar du helst om?

– Jag talar helst om saker som har en verklig förankring och som folk förhoppningsvis kan relatera till. Jag tycker om att dela mina tankar och mitt liv.

Vad vloggar du inte om?

– Jag är inte mycket för lösryckt teori. Av den anledningen har nog filosofi och i ärlighetens namn, viss teologi alltid irriterat mig. Jag håller mig också noggrant undan för att snacka om sånt jag inte vet något om. Jag vill tala av erfarenhet.

Vad är det bästa med ditt jobb i församlingen?

– Att jag på arbetstid får ägna mig åt att försöka vara en god medmänniska och göra mitt bästa för att hjälpa människor.

Vad gör du i sommar?

– Städar ur lägenheten och förbereder mig mentalt på att återvända till Sverige efter femton år i landsflykt!

Text: Christa Mickelsson


Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

– Min erfarenhet är att förluster och lidande har hjälpt mig att uppskatta livet på ett annat sätt än om jag bara hade haft det lätt i livet, säger Chris Gullmans,

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38
Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44