My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

My Ström fascineras av temat att bekänna och möta sina inre havsmonster, som i bibelberättelsen om Jona

Personligt.

– Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström.

7.7.2022 kl. 19:58

För My Ström, diakon i Mariehamns församling, var isoleringen under pandemiåren svår.

– Jag bodde ensam och vid en punkt började jag undra om jag fortfarande fanns, säger Ström.

Vi människor behöver andra ansikten att spegla oss i.

I brist på andra ansikten började hon göra videor som hon tittade på och påmindes om att hon är en riktig person.

– Det var något sunt också för mig att se vem jag är, hur jag låter och ser ut. Ibland kan man ju bli lite osäker eftersom man bara ser sig själv från insidan hela tiden.

– Det var ju också zoom-mötenas och videouppgifternas tidsålder vilket förde en massa jobbigt med sig, men för mig även mycket bra.

Hon gjorde en yogalärarutbildning online, genomförde otaliga konstkurser och satt på sena kvällar och hade morgonmöten med amerikaner och talade om jungiansk drömtydning.

– Så småningom började jag också vlogga. (Videoblogg, ofta förkortat vlogg, är en typ av blogg baserad på periodiskt postade videoinlägg istället för textinlägg.)

Kyrkpressens sajt vloggar My Ström om liv, kyrka, tro och livsåskådning med fokus på det personliga.

Vilken är din favoritperson i Bibeln, om man inte får säga Jesus?

– Jona. Han är så mänsklig i sin rädsla och ovilja att göra det svåra som krävs av honom. Och kanske ännu mer igenkänning är det i hans irritation över att folket sedan faktiskt omvänder sig och skonas istället för att straffas.

Hon tycker mycket om temat att bekänna och möta sina inre havsmonster.

– Och låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen. Kallelse är också något som fascinerar mig. Att säga sanningen fast man inte vet om det är rätt och man kanske hamnar i skiten, att följa sin intuition och magkänsla fast man kanske egentligen inte vill eller vågar.

Vilken är din favoritverksamhet i församlingen?

– Nattvarden. Mycket av församlingens andra verksamhet kan man hitta också på sekulärt håll – man kan gå till coacher för att få stöd, både gifta sig och begravas utan präst. Man kan vara med i pensionärs- eller samtalsgrupper och sjunga i kör.

Hon säger att i nattvarden möts det osynliga och vardagen.

– Det är hela skillnaden. Det är också praktisk handling, här tar jag emot Jesus, jag behöver inte fundera över vad det betyder, jag gör det bara, med min kropp, här får jag min nåd.

Hur kom det sig att du började jobba på Åland?

– Jag kommer från Malmö och bodde där de första tjugo åren av mitt liv. När jag sedan flyttade hemifrån, gjorde jag det så långt bort jag bara kunde. Två timmar flyg norrut upp in i Norrlands skogar och spenderade ett år i en liten by utanför Örnsköldsvik. Efter det drog jag österut över havet och hamnade i Finland.

– Att jag sedan hamnade på Åland var ett märkligt sammanträffande. På en och samma dag sade plötsligt tre vitt skilda personer att jag kanske borde söka en diakontjänst som hade lediganslagits i Mariehamn.

My Ström hade bott elva år i Finland.

– I sanningens namn så ville jag nog bort de sista åtta av de åren. Men livet hände. Jag skulle bara ”göra det här projektet, försöka mig på den här relationen, testa det här jobbet, göra klart den här utbildningen”. Vips hade ett halvt liv gått förbi. Finland är ett svårt land för en utlänning. Kanske främst på grund av språket men också något annat mer oidentifierbart.

Saknar du Sverige?

– Det gör jag nog, men frågan är om jag inte mer saknar ett hem och känslan av att höra hemma.

Sedan tjugoårs ålder har My Ström flyttat runt.

– Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Hur skiljer sig Åland från Sverige?

– Det är det svårt att sätta fingret på. Men det är absolut klart och tydligt att Åland och Sverige är olika länder och olika folk, fast det på ytan kan se väldigt lika ut. Ålänningarna har en stark identitetskänsla och stolthet över den. Det tycker jag inte att svenskarna har på samma sätt. På Åland får man en känsla att där ön tar slut och havet börjar, slutar världen.

– I Malmö får man känslan att Europa och världen är runt hörnet, för att inte tala om den otroliga mixen av kulturer och människor.

Vad vloggar du helst om?

– Jag talar helst om saker som har en verklig förankring och som folk förhoppningsvis kan relatera till. Jag tycker om att dela mina tankar och mitt liv.

Vad vloggar du inte om?

– Jag är inte mycket för lösryckt teori. Av den anledningen har nog filosofi och i ärlighetens namn, viss teologi alltid irriterat mig. Jag håller mig också noggrant undan för att snacka om sånt jag inte vet något om. Jag vill tala av erfarenhet.

Vad är det bästa med ditt jobb i församlingen?

– Att jag på arbetstid får ägna mig åt att försöka vara en god medmänniska och göra mitt bästa för att hjälpa människor.

Vad gör du i sommar?

– Städar ur lägenheten och förbereder mig mentalt på att återvända till Sverige efter femton år i landsflykt!

Text: Christa Mickelsson


ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00