Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

Kyrkpressens enkät: En tredjedel av de förtroendevalda tycker att kyrkoherden har för stor makt

beslutsfattande.

I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor?

6.7.2022 kl. 17:41

På den frågan svarade 58,1 procent nej, 30,7 procent ja och 11,2 procent vet ej/har ingen åsikt.

Många av dem som svarade på enkäten (se exempel ovan) tyckte att systemet känns otidsenligt.

– I en sådan här enkät tycker jag att det är en ganska hög procent att 30 procent svarar ja, säger Siv Sandberg, själv församlingsrådsmedlem i Åbo svenska församling och samhällsforskare vid Åbo Akademi.

– Det som man måste ta i beaktande är både bredden i svaren och den faktiska situation där man verkar. Där är det stor skillnad mellan församling och församling och kyrkoherde och kyrkoherde.



Siv Sandberg har också själv upplevt församlingsrådets roll som lite oklar. Man kan tolka det som ett beslutsfattande organ eller som ett organ som ger goda råd till kyrkoherden.

– Den som har erfarenhet av till exempel kommunalt beslutsfattande tycker sannolikt att det kyrkliga systemet är konstigt.

Hon tycker att det system vi nu har ställer stora – kanske orimligt stora – krav på kyrkoherden.

– Jag tror också att det handlar om skillnader i kyrkoherdens sinnelag. Systemet behöver inte vara kyrkoherdecentrerat om inte kyrkoherden så vill.

Hon påminner om att det såg likadant ut också i kommunerna ännu för 45 år sedan: kommundirektören var ordförande och föredragande i kommunfullmäktige.

– Men idag sticker det här kyrkliga beslutsfattandet i ögonen. Det blir lätt jävsfrågor, för de kyrkliga kretsarna är små.

Hon skulle gärna se att kyrkolagen förändrades så att ordförande i församlings/kyrkorådet automatiskt är en lekman.

– Det skulle avlasta kyrkoherden men också ge mer frihet.


En förändring behövs

Biskop emeritus Gustav Björkstrand håller med Sandberg.

– Jag förstår bra att frågan blivit väckt. Kyrkolagen reflekterar en gången tid, då kyrkoherden, apotekaren och läraren kanske var de enda bildade i socknen.




Han minns att hans egen far i tiotals år var medlem i kyrkliga förtroendeorgan. Han skulle ofta godkänna protokollet i kyrkans sakristia. Det visade sig en gång att protokollet inte alls motsvarade det som diskuterats vid mötet.

– ”Inte var det så här vi beslöt”, sa pappa. Kyrkoherden svarade: ”Ja, men det är så här det ska vara.” Senare togs frågan upp på nytt och kyrkoherden böjde sig.

Björkstrand tror att situationen kan bli speciellt olycklig om kyrkoherden saknar erfarenhet av förvaltning. Det kan finnas människor i församlingsrådet som vet mycket mer än herden.

– Generellt tycker jag man allvarligt borde överväga om den ordning kyrkan skapat svarar mot dagens krav.

Han menar att om en person samlar mycket makt på sig går det lätt så att rådets medlemmar antingen finner sig i situationen eller drar sig undan från beslutsfattandet.

– Kyrkan har inte råd att förlora erfarna, kunniga människor som upplever att de inte kan påverka.

Han tycker att kyrkomötet borde göra en ändring och göra det möjligt för någon annan av medlemmarna i kyrkorådet att vara ordförande. Men ett sådant beslut skulle kräva tre fjärdedelars majoritet i kyrkomötet. Det är av olika anledningar lätt att uppbåda ett en fjärdedels motstånd mot förändringar av präster och konservativa medlemmar.

– Jag tycker att kyrkomötets sätt att fatta beslut borde förändras. Sådana här praktiska beslut ska inte kräva tre fjärdedelars majoritet.


En lösning som ger mer spelrum

Enligt kyrkoordningen kan viceordförande vara ordförande för kyrkorådet om kyrkoherden har förhinder eller är jävig – men också genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet, efter att viceordföranden gett sitt samtycke. I Johannes församling i Helsingfors har viceordförande Martina Harms-Aalto fungerat som ordförande vid församlingsrådets möten under den senaste hälften av valperioden.




– Jag är inte rätt person att avgöra om det fungerar bra eller inte, men jag tycker att det befriar kyrkoherden till att vara föredragande. Hans roll blir tydligare när någon annan leder rådet och nu kan han försvara sin beredning till 100 procent utan att behöva spjälka upp sig i två roller.

Hon rekommenderar alltså lösningen, eftersom den också ger rådet mer ansvar. Samtidigt kan ju rådet uppleva att viceordförande får en väldigt stor roll.

– Jag tycker det här är något som kyrkolagen kunde göra till regel. Men redan idag kan en bra och strategisk kyrkoherde förstå att avstå från sin roll som ordförande, för att det ger mer spelrum. Att förankra besvärliga frågor blir också lättare, säger Martina Harms-Aalto.

Så gjordes enkäten:

I början av juni sände Kyrkpressen iväg en enkät till alla stiftets församlingsråds- och kyrkorådsmedlemmar per e-post. Redaktionen fick in 180 svar.

En del av svaren gick att kommentera.

Svararna fick svara anonymt men lämna sina kontaktuppgifter om de så ville.

Text: Sofia Torvalds


VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10