Till vardags jobbar Christer Romberg som ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling, medan Mikaela Ståhl-Kokkola är barnledare i Kyrkslätts svenska församling.
Men i sommar kommer båda att stå på scen i Broadway-musikalen All shook up vid Raseborgs sommarteater. Det känns både pirrigt och underbart.
– Jag tänkte att jag måste testa någonting nytt, jag behövde något efter den långa coronatiden. Jag gick på audition, jag fick en roll – och sen var jag tvungen att kolla på Youtube vad jag riktigt skulle vara med om! säger Mikaela Ståhl-Kokkola.
I sommar ska hon spela Sylvia, som driver en bar där det händer ett och annat. Christer Romberg spelar Chad – en kille som åker på motorcykel in i en stad och ställer till med saker.
– Det ska vara roligt att spela en bråkstake! I riktiga livet är det ganska tvärtom, säger Christer Romberg.
Båda två längtar efter att stå på scen och sjunga efter en lång period av coronaisolering. De poängterar att All shook up inte är något man lär sig i en handvändning.
– Jag skulle våga påstå att det här är bland det mest utmanande och krävande som Raseborgs sommarteater någonsin gjort. Det är ett Broadway-arrangemang och vi är en amatörteater. Det krävs jättemycket av ensemblen, av alla. Det är en jättekrävande pjäs, säger Romberg.
– Vi kommer att ro det iland, men det är ett maffigt paket.
Mikaela Ståhl-Kokkola övar stämmor med hjälp av stämfiler som kapellmästaren fixat åt dem – hon känner sig inte så säker på att läsa noter.
– Jag har märkt att det är utmanande av öva koreografi skilt och sångerna skilt. Sen när man ska sätta ihop dem är det inte så lätt längre, säger hon.
– Men jag har lärt mig att ha lite mer nåd för mig själv. Kanske det viktiga är att jag sjunger någonting och inte sjunger falskt – det behöver inte vara perfekt.
Bara människor allihopa
Som ungdomsarbetsledare är Christer Romberg van vid att vara med på konfirmandläger och barnläger om somrarna. Också Mikaela har flera lägerveckor inprickade i Kyrkslätt. Den här sommaren har pusslet varit extra krävande eftersom det också gällt att få in övningar och föreställningar i Raseborg.
– Jag tycker mycket om läger. Det är så tydliga ramar: en början och ett slut, och däremellan får du uppleva en massa roliga saker. Det känns likadant med den här produktionen, säger Christer Romberg.
Mikaela Ståhl-Kokkola säger att gemenskap och musik är något som svetsar samman människor också på hennes arbetsplats – liksom nu på scen. De vill båda normalisera det att de jobbar i församling – klart en församlingsanställd kan vara med i en musikal!
– Det finns kanske förhandsuppfattningar om oss som jobbar i kyrkan. Men vi är ju bara människor allihopa, säger Christer Romberg.
Han avslöjar också att musikalen slutar med kyrkbröllop för flera av dem som är med.
Danssteg på väg till bilen
Mikaela Ståhl-Kokkola hoppas att de ska kunna förmedla den glädje och energi de själva känt under repetitionerna vidare till alla som ser pjäsen.
– Jag hoppas att de ska få känna av samma glädje, och kanske ta några danssteg på väg till parkeringen.
– Jag kompar Mikaela fullständigt, säger Christer Romberg.
– Det här är första sommaren efter flera tunga coronaår. Vi vill dela glädjen över att livet segrar.
Premiär blir det i slutet av juni, och sista föreställningen spelas den 7 augusti. På bara en dryg månad är allt över.
– Hela våren har jag njutit av att få repetera och träffa människor och vara social. Och av att lära mig nya saker. Jag kan inte dansa, säger Christer Romberg.
Själv har han spelat och sjungit i Raseborg en gång tidigare, för åtta år sedan. Mikaela Ståhl-Kokkola har aldrig spelat sommarteater förr.
– Jag har tyckt om musiken och gemenskapen. Jag har fått mycket förståelse och uppmuntran också av mina kolleger i församlingen i Kyrkslätt. De säger att de ska komma till Raseborg med stora plakat och skyltar och ha picknick innan! säger hon.