– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

Patrik Hagman: ”I Sverige är kyrkan lite inne”

profilen.

Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi.

21.6.2022 kl. 19:00

– Jag försöker hitta unga människor som skulle vara lämpliga för utbildningen, och jag har också mycket kontakt med medier för att kratta vägen för de här skribenterna.


Ska skribenterna vara kristna?

– Det är inget vi ställer som ett krav, men inledningsvis har vi plockat folk till kursen särskilt via kristna kanaler. Det är en skrivarutbildning och en utbildning i att tänka kring samhälle. En del av innehållet handlar om att skribenterna ska få ett kristet perspektiv på saker, men vi söker i första hand duktiga människor.


Vad är målet med utbildningen?

– Det finns tre saker vi vill uppnå. En är att långsiktigt jobba för en bra bild av Svenska kyrkan i media. Svenska kyrkan har genom åren fått mycket dålig press som i väldigt hög grad bygger på okunskap och fördomar. Så tanken är att om tio år finns det någon på varje redaktion som vet någonting om kyrkan.

– En annan poäng är att försöka tänka kring kristen identitet i åldern 20–30, genom att fokusera på en liten men synlig målgrupp.

– Men det viktigaste – och det som gjorde att jag gick igång på projektet och flyttade till Sverige – är att vi försöker göra något åt det otroligt polariserade och destruktiva debattklimat som finns i media. Vi vill lära de här människorna att gå in i ett offentligt samtal med en tanke om ansvar för hela debatten, inte bara den egna positionen.


Är debattklimatet i Sverige mer polariserat än i Finland?

– Jag följer inte med debatten i Finland lika noggrant som jag följer den svenska, men i Sverige är den extremt polariserad. Den är mycket frän och folk skriver sådant de själva vet att inte är sant. Man förenklar saker in absurdum bara för att göra en poäng. Också medierna själva upplever det som en krissituation och är glada över att Svenska kyrkan försöker göra något åt det.

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Foto: Matilda Audas Björkholm


Du har själv sysslat en del med opinionsbildning. Vilka diken har du trillat i?

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Att gå i debatt eller konflikt leder inte så långt. Men klarar man av en mellanposition eller en tredje position kan man komma vidare.


Du sa att Svenska kyrkan dras med gamla fördomar. Men vår uppfattning i Finland är kanske att sekulariseringen i Sverige gått så långt att man glömt fördomarna mot kyrkan.

– Ja, så är det. Det är inte så att vi vänder en trend utan vi hoppar på en, och vill förlänga och förstärka den. I Sverige är det tudelat. Å en sidan är det väldigt många som börjar bli kulturchefer och kulturskribenter som hör till en generation som är betydligt positivare till kyrka och kristen tro än de som fanns där tidigare. Men sedan finns det en annan grupp som inte bara är ointresserad, utan inte vet ett dyft. I Finland har de flesta gått skriftskola och har någon slags personlig erfarenhet av kyrkan, bättre eller sämre.

– Finland är väldigt annorlunda. Där finns den gamla kulturradikalismen, och en massa människor med personliga, negativa erfarenheter av kyrkan är aktiva inom medierna. Där ligger Finland lite efter utvecklingen i Sverige. Men i Sverige är andlighet och specifikt kristendom – och till och med Svenska kyrkan – lite inne. Det har verkligen svängt. Kyrkan är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd. Också därför behövs den här utbildningen.

--------------

Patrik Hagman

GÖR: Teolog och författare. Projektledare för en utbildning för opinionsbildare i Svenska kyrkan.

FAMILJ: Hustrun Emma Audas, som också är teolog och jobbar som pilgrimspräst i Svenska kyrkan.

INTRESSEN: ”Jag är extrem kyrknörd: sjunger i kyrkokören, är kyrkvärd och sitter i församlingsråd. Jag försöker lära känna min nya hemstad Vadstena bättre.”


Läs Hagmans nya kolumn här: "Kyrkan måste våga vara den som går före i kampen mot distraktionerna"

Text: Sofia Torvalds
Foto: Matilda Audas Björkholm


Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet