Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning – din skatt läggs om totalt från år 2023

skatt.

Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två.

20.6.2022 kl. 13:41

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning. Din skatt läggs om totalt från år 2023. I nästa år kan också kyrkoskatten på din skattesedel ha en annan procent än du har vant dig vid – en lägre. Men du kommer i stort sett att betala som förut.

Allt kommer sig av vårdreformen 2023. Finland får vid årsskiftet 21 nya välfärdsområden som ska ta hand om en stor del av det som kommunerna hittills har gjort: vård, socialtjänster och räddningsväsende.

Eftersom de flesta partier har motsatt sig en ny landskapsskatt blir det staten som finansierar välfärdsområdena. Närmare 14 miljarder euro som förut tagits in via kommunalbeskattningen tas nu in via statens beskattning i stället.

Men avdragen har varit olika i kommunens och statens beskattning, vilket i sin tur påverkar hur de kyrkor som får sina intäkter via skattesystemet framöver får intäkter.

Vad du ska betala i kyrkoskatt avgörs nämligen på samma grunder som i kommunalbeskattningen.


Kyrkoskatten blev spelknapp

Två kyrkor, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa, har nu plötsligt blivit spelknappar i skatte­formen. När systemet med avdrag förändras skulle det ha lett till att den evangelisk-lutherska kyrkan enligt beräkningar skulle ha tagit in 54 miljoner euro mer av sina medlemmar än tidigare.

Men nu har Finansministeriet under våren 2022 hört av sig och preciserat hur man önskar att kyrkan om möjligt skulle avstå från den ökningen. Riksdagens lagstiftning har nämligen förutsatt att den så kallade sote-reformen inte får innebära att medborgarnas totala skattebörda ökar.

För kyrkan är problematiken inte ny, säger en källa vid Kyrkostyrelsen som KP har talat med. Frågan var aktuell redan när den föregående regeringen under Juha Sipilä (C) kämpade med sin variant av vårdreformen – som aldrig kom i mål.

Sedan sägs man också vara realister inom kyrkan i fråga om det som kan ske om skatterna ökar för finländarna: då finns risken att allt flera väljer att det är kyrkoskatten som ryker, och skriver ut sig.


Rekommenderar sänkt procent i höst

Kyrkostyrelsen har under våren i ett ganska skarpt formulerat rundbrev till församlingar och samfälligheter uppmanat dem att i budget­arbetet i höst sänka kyrkoskatten – i vissa församlingar och samfälligheter med upp till 0,2 procentenheter.

Kyrkoskattens procent är i hela landet i snitt omkring 1,7 procent, i Borgå stift något högre med drygt 1,8.

Trots den rekommenderade sänkningen beräknas kyrkan totalt ändå kunna räkna in ett nytt netto av omkring 18 miljoner euro nya skatteintäkter i nästa år av staten. Det kommer sig av att den beskattningsbara inkomsten hos de åldersgrupper som fortfarande hör till kyrkan ännu under några år kommer att öka snabbare än förlusten som uppstår efter dem som skriver ut sig.

Kyrkostyrelsens brev är ändå bara en rekommendation, och det är också möjligt att församlingar och samfälligheter trotsar den och tar risken att låta bli att justera sin skatt och i stället låta den nya skattebasen bara tröska in mera pengar.


Marginalen på Helsingfors sida

I Helsingfors kommer samfällighetens förvaltningsdirektör Juha Silander inte att föreslå någon sänkning av kyrkskatten.

– Finansministeriet rekommenderar ingen sänkning för Helsingfors del. Då gör inte jag det heller, säger han.

Ministeriets uträkning visar att den matematiska nyttan av reformen för Helsingfors är 0,03 procentenheter. Då kyrkskatten definieras med 0,05 procentenheters noggrannhet rekommenderas en sänkning endast där nyttan är större än så.

– Om vi skulle sänka från en till 0,95 procent skulle vi förlora rätt mycket i förhållande till det vi får nu, säger Silander.

Om skatteinkomsterna år 2023 hålls vid fjolårets nivå (81,6 miljoner euro) innebär det ett tillskott på 2,3 miljoner.

I Karleby har den kyrkliga samfälligheten redan beslutat att sänka kyrkskatten från 1,70 till 1,65 procent nästa år.

– Vi har haft överskott tre eller fyra år i rad. Om den ekonomiska basen är stabil är det varken lönt eller rätt att samla in mera pengar än vad man behöver, säger fullmäktiges ordförande Jukka Paananen i ÖT.

TEXT: Jan-Erik Andelin och Johan Sandberg


jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet