Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

KOLUMN: Präst bland människor - eller en byråkrat framför datorn?

Kolumn.

Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn.

9.6.2022 kl. 11:02

FÖR 30 ÅR SEDAN blev jag prästvigd. Den första sommaren skötte jag skriftskolläger och lärde mig hålla gudstjänst, dop, vigsel och jordfästning. Till hösten fick jag som arbetsuppgift att sitta på café för att träffa och umgås med de ungdomar som jag som ungdomspräst skulle ha att göra med i församlingens ungdomsarbete. Däremot minns jag inte att jag skulle ha fått några administrativa uppgifter.

Den som idag inleder sitt värv som präst ska – vid sidan av de egentliga prästuppgifterna – lära sig att använda många datorprogram: program för bokning av arbetsuppgifter, för ekonomi, för statistik, för intern kommunikation, för distansmöten. Ibland ska prästerna dessutom helt eller delvis ansvara för församlingens kommunikation utåt, till exempel på socia­la medier. Mycket tid går till annat än prästuppgifter och möten med församlingens medlemmar.

JAG TÄNKER IBLAND på ett avsnitt i det brittiska satirprogrammet Yes, Minister. Ministern hade upptäckt att det fanns ett sjukhus med stor administrativ personal trots att det inte fanns en enda patient där. Trots ministerns ihärdiga försök att få patienter till sjukhuset var slutresultatet eftermånga förvecklingar att sjukhuset fortfarande saknade patienter. Däremot hade antalet byråkrater på sjukhuset fördubblats. Och jag undrar om vi i kyrkan är på väg åt samma håll, att vi allt mer sysselsätter oss själva med administrativa uppgifter medan våra kärnuppgifter hamnar i skymundan.

Rent principiellt uppfattar jag demokrati och administration som två sidor av samma mynt, administration behövs. För varje kyrkoherde är de administrativa uppgifterna en väsentlig del av arbetsbilden, och personligen trivs jag med de här uppgifterna. Däremot har jag svårt att acceptera att en allt större del av de övriga prästernas arbetstid – liksom andra anställdas – ska gå till byråkrati. De borde få sätta sin tid på att sköta församlingsverksamhet och träffa församlingsbor.

JAG HAR INGET svar på byråkratiproblemet. Men jag tycker att ledande instanser som kyrkomötet, kyrkostyrelsen och domkapitel borde beakta den här frågan då man fattar beslut som berör församlingarna. Och då alltid fråga sig om den tilltänkta åtgärden ökar eller minskar på de anställdas administrativa uppgifter. Vi kyrkoherdar behöver för vår del reflektera över hur vi kan frigöra mer tid för präster och andra anställda att sköta verksamhet och möta församlingsbor i stället för att sitta framför datorn.

Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.


Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50