Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

KOLUMN: Präst bland människor - eller en byråkrat framför datorn?

Kolumn.

Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn.

9.6.2022 kl. 11:02

FÖR 30 ÅR SEDAN blev jag prästvigd. Den första sommaren skötte jag skriftskolläger och lärde mig hålla gudstjänst, dop, vigsel och jordfästning. Till hösten fick jag som arbetsuppgift att sitta på café för att träffa och umgås med de ungdomar som jag som ungdomspräst skulle ha att göra med i församlingens ungdomsarbete. Däremot minns jag inte att jag skulle ha fått några administrativa uppgifter.

Den som idag inleder sitt värv som präst ska – vid sidan av de egentliga prästuppgifterna – lära sig att använda många datorprogram: program för bokning av arbetsuppgifter, för ekonomi, för statistik, för intern kommunikation, för distansmöten. Ibland ska prästerna dessutom helt eller delvis ansvara för församlingens kommunikation utåt, till exempel på socia­la medier. Mycket tid går till annat än prästuppgifter och möten med församlingens medlemmar.

JAG TÄNKER IBLAND på ett avsnitt i det brittiska satirprogrammet Yes, Minister. Ministern hade upptäckt att det fanns ett sjukhus med stor administrativ personal trots att det inte fanns en enda patient där. Trots ministerns ihärdiga försök att få patienter till sjukhuset var slutresultatet eftermånga förvecklingar att sjukhuset fortfarande saknade patienter. Däremot hade antalet byråkrater på sjukhuset fördubblats. Och jag undrar om vi i kyrkan är på väg åt samma håll, att vi allt mer sysselsätter oss själva med administrativa uppgifter medan våra kärnuppgifter hamnar i skymundan.

Rent principiellt uppfattar jag demokrati och administration som två sidor av samma mynt, administration behövs. För varje kyrkoherde är de administrativa uppgifterna en väsentlig del av arbetsbilden, och personligen trivs jag med de här uppgifterna. Däremot har jag svårt att acceptera att en allt större del av de övriga prästernas arbetstid – liksom andra anställdas – ska gå till byråkrati. De borde få sätta sin tid på att sköta församlingsverksamhet och träffa församlingsbor.

JAG HAR INGET svar på byråkratiproblemet. Men jag tycker att ledande instanser som kyrkomötet, kyrkostyrelsen och domkapitel borde beakta den här frågan då man fattar beslut som berör församlingarna. Och då alltid fråga sig om den tilltänkta åtgärden ökar eller minskar på de anställdas administrativa uppgifter. Vi kyrkoherdar behöver för vår del reflektera över hur vi kan frigöra mer tid för präster och andra anställda att sköta verksamhet och möta församlingsbor i stället för att sitta framför datorn.

Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39