Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

Hon gav sin gåva till Viljandi – men i den lilla estniska staden vet ingen vem Anna-Lisa var

BORGÅ.

Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd.

9.6.2022 kl. 10:46

– Det gick precis som det skulle. Mamma skulle vara såå lycklig och stolt om hon skulle se det här! säger Anne Nylund.

Jaani kirik, Johanneskyrkan i Viljandi i Estland, har fått en lekhörna för barn. Ledaren för församlingens barn- och familjearbete Mirjam Tiitus är glad åt pengarna som kom från Finland, likaså hennes man, kyrkoherden Marko.

Men i Viljandi i mellersta Estland känner ingen i dag den som hade stipulerat om gåvan.

Det var Anna-Lisa Nylund (senare Nyström), legendarisk ungdomsledare i Borgå under 70- och 80-talet, som hade sett till att det blev så. Det var efter att för länge sedan ha lärt känna någon i Viljandi efter ett handbollsutbyte med Borgå, som är stadens vänort i Finland.

– Sexton år innan hon dog lämnade hon över ett kuvert till mig med alla våra, hennes barns namn utanpå. Och så sade hon att när hon har dött så får vi öppna det, säger Anne Nylund.

År 2018 gick hennes mamma Anna-Lisa bort, 82 år gammal, efter att under de sista åren ha varit minnessjuk.

– Mitt i sorgen, medan tårarna rann, öppnade jag kuvertet – och började gapskratta. ”Nää-ä, nu har hon hittat på något projekt igen!”

Anna-Lisa Nyström bodde inte längre i Borgå, men i brevet hade hon skrivit att det var där hon ville bli begravd. Till begravningen skulle man bara få ta en ensam ros, övriga blomsterpengar skulle i stället gå till ”söndagsskolan i Viljandi”.

Akvarium, kuddar, ritgrejer och spel i barnhörnan i Viljandi kyrka.

– Den vintern åkte mina bröder och jag ner dit och visade foton på henne: ”Känner ni den här tanten?” Men ingen gjorde det.

Lekhörnan invigdes 2020, men först i år har de anhöriga för pandemins skull kunnat besöka Jaani församling för att se hur det blev.

”Alltid någonting på gång”

Anna-Lisa Nylund-Nyström var legendarisk, en hängiven ungdomsledare som fanns till för alla, i vått och torrt. Hennes ungdomssamlingar i Borgå var välbesökta, speciellt onsdagskretsen drog fullt hus.

Och på stan pågick ofta någon av Anna-Lisas många insamlingar.

– Med mamma var det någon säätö (något arrangemang) hela tiden. Jag har varit med om att föra insamlade pengar till Tallinn och Riga. En gång samlade hon in gamla glasögon och en annan gång saxar för unga kvinnor i Tanzania som skulle bli sömmerskor. På Mellangatan i Borgå visste alla om Anna-Lisas insamlingar...

Hur hon lyckades få med alla saxarna på flyget till Afrika för att leverera dem i sam­råd med Kerstin och Erik Vikström, tidigare mis­sio­närer, det minns Anne Nylund inte.

Från BB direkt på läger

Anna-Lisa Nylund-Nyström var född 1936 i Helsingfors som helt finskspråkig och bytte till svenska först som krigsbarn i Sverige.

Sedan början av 1960-talet arbetade hon i församlingen i Borgå, och det involverade också ständigt familjen hemma i Svartså.

– Sju dagar efter att jag hade blivit född for hon från BB till något barn- eller skribaläger och tog mig med. Från det var jag med, säger Anne Nylund.

Många somrar förflöt på Houtskär dit man åkte med buss den 1 juni och sedan var där så gott som hela sommaren med alla läger. Man vinkade av konfirmander och tog emot nya, minns Anne Nylund.

– Mammas tro var jättejordnära. Hon var den som levde som hon lärde. Det var liksom fint med henne.

"Kärleken upphör aldrig", står det på minnesplattan i Viljandi kyrka.

Jan-Erik Andelin


Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet