"Ukrainarna är positiva, framåt och riktade på framtiden", säger Virpi Paulanto, som är flyktingkoordinator i Borgå.
"Ukrainarna är positiva, framåt och riktade på framtiden", säger Virpi Paulanto, som är flyktingkoordinator i Borgå.

Virpi Paulanto: "Att hitta sina egna religiösa rötter gör det lättare att integreras i ett nytt land"

flyktingar.

Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator.

9.6.2022 kl. 19:00

Under Ukrainavåren har Virpi Paulanto, 46, jobbat som den ena av Borgå stads två flyktingkoordinatorer. Hon styr ihop ett brokigt frivillig­arbete och ordnar med bostäder för de ukrainare som har valt Borgå som sin tillflykts­ort.

Virpi Paulanto är diakon och teolog till utbildningen, engagerad i frågor om integration, mångkultur, ekumenik och religionsdialog.

Läget så här långt i Ukrainavåren?

– Så här långt in på våren är det nu att stöda ukrainarna att hitta jobb. Vid sidan av humanitär hjälp, kamratstöd och frivilligverksamhet är det viktigt. Arbetsgivarna är ivriga och innovativa och med rätt så små språkkunskaper kan man få jobb.

Det är kanske att generalisera, men vad är ditt intryck av ukrainarna?

– Jag har inte träffat så många än för min arbetsbild handlar mycket om förvaltning. Men jag har en bild av att de är positiva, företagsamma, lugna och väldigt fast inriktade på framtiden.

Du talar ofta här i stan om att flyktingarna inte bara behöver mentalt utan också andligt stöd?

– Det är min erfarenhet, både ekumeniskt och också annars att man behöver bejaka en människas egen religiösa bakgrund. Det har en stor betydelse i att bli integrerad i ett nytt land att man också hittar sin egen religiösa gemenskap. När jag jobbade för Anglikanska kyrkan i Finland såg jag hur viktigt det var att anglikaner till exempel från Pakistan och Sudan fick veta att här fanns en anglikansk kyrka.

Slår församlingar lätt vakt om ”sina egna flyktingar”?

Tja, det där är väl att karikera lite... Men det är ju bara realism att en luthersk församling har bättre resurser än en liten minoritetsförsaming. Jag har alltid talat för det ekumeniska. Här i staden har jag sagt att huvudsamarbetspartnern inte bara är den finländska lutherska församlingen, utan alla församlingar. Med gemensamma resurser åstadkommer vi mera. En har utrymmena, en annan har folk som gör saker, en tredje har nätverken.

Hur bra har de evangelisk-lutherska församlingarna har reagerat på läget?

– I Borgå tycker jag de har gjort det verkligt fint. De organiserar tillfällen där ukrainarna har fått träffa både finländare och varandra och fått dem att känna sig välkomna.

Stöter du på att man önskar att flyktingarbetet ska vara fritt från religiös påverkan?

– Det är väl klart att då man ordnar ett tillfälle tillsammans med Röda Korset så kan man inte förvänta sig att få avsluta det med en andakt. Jag har nog uppfattat att församlingarna uppskattas för deras arbete. Det är väl för själva kärnan. Att vi ser människan som en helhet. Och att de kan reagera snabbt. Myndigheterna agerar ju långsammare för att de behöver göra rätt inför lagen. Men den tredje sektorn kan ge akut humanitär hjälp, mat och kläder.

Har du sett någon skillnad i viljan att hjälpa nu jämfört med tidigare års flyktingvågor?

– Jag vill inte tala om rasism. Men nog har det varit en skillnad, när det nu kommer kvinnor och barn från ett europeiskt land som vi etniskt och religiöst kan känna igen oss i och identifiera oss med.

Vad hoppas du av flyktingläget i höst?

– Att ukrainarna skulle få långvariga vänskaps relationer och sedan komma in i samhället på samma sätt som vi andra. De är som det står på tågvagnar: saattaen vaihdettava, att behöva växlas in på sitt nya spår varsamt.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Tom Nylund är ofta utrustad med kikare. Han vill följa med minsta myra till största duvhök. Därför gillar han vintern, då är intrycken färre.

Äventyrare. Tom Nylund har mött en arg och hungrig isbjörn. Han har också klarat av en allvarlig sjukdom. – Jag fick verkligen bli du med tanken på att det kan vara kört, säger han. 19.5.2020 kl. 19:50
Om kyrkan är stor kan hela 500 personer samlas till exempel till ett bröllop eller en konfirmation. Men för festen efteråt gäller 50-personersgränsen.

anvisningar. Idag kom biskoparna med mer detaljerade anvisningar om hur gudstjänster och förrättningar kan ordnas från första juni. Det maximala antalet deltagare är 500 personer 19.5.2020 kl. 10:31
Trefaldighetskyrkan i Vasa

permitteringar. Permitteringarna i Vasa kyrkliga samfällighet föreslås återkallas, meddelar Vasa kyrkliga samfällighet i ett pressmeddelande. 18.5.2020 kl. 16:25
I Borgå stifts olika församlingar har man tagit olika beslut i lägerfrågan.

Coronapandemin. I Jakobstads svenska församling tog man förra veckan beslut om att inte ordna konfirmandläger denna sommar. Församlingens första läger skulle ha börjat genast i början av juni. 17.5.2020 kl. 15:55

telefonsamtal. Varsågod, här kommer Kyrkpressens ring-bingo! Spela ring-bingo och fundera på vems ensamhet du kan lindra för en stund genom ett telefonsamtal. 19.5.2020 kl. 00:01
De förkastade rösterna skulle inte ha ändrat på valutgången, uppger Linus Stråhlman som är notarie vid Borgå domkapitel.

Valförrättning. Att 31 röster förkastades i valet av prästassessor berodde på ostämplade röstsedlar i Pedersöre prosteri. Men de underkända rösterna skulle inte ha förändrat valresultatet. 15.5.2020 kl. 16:27
Skärmdump

sekt. Kidnappning, utpressning, förförelse, extremt våld och till och med mord. Det är ingen trevlig evangelisationsmetod som den kinesiska sekten Österns blixt (Eastern Lightning) eller Allsmäktige Guds kyrka (The Church of God Almighty), använder sig av. 15.5.2020 kl. 11:02
Från första juni får församlingen samlas i kyrkan igen.

Coronapandemin. Enligt anvisningarna får inte fler än femtio samlas till gudstjänst från första juni. Hur löser församlingarna den ekvationen? 15.5.2020 kl. 10:58
Det blir en utmaning att få ungdomarna att hålla avstånd till varandra under lägren.

konfirmandläger. Blir det konfirmandläger i sommar, som vanligt? En del församlingar ordnar alla läger som planerat, andra inte. 15.5.2020 kl. 10:39

domkapitlet. På grund av coronaepidemin sammanträder inte stiftsfullmäktige alls i vår. Det slog domkapitlet fast vid sitt sammanträde idag. 14.5.2020 kl. 16:28
Fred Wilén blir kaplan i Kyrkslätt i höst.

val. Fred Wilén, tf kyrkoherde i Matteus församling, blir kaplan i Kyrkslätt. 13.5.2020 kl. 08:52
Ditte Sandholm och Marlen Talus träffades regelbundet och ringde
otaliga samtal när Ditte mådde dåligt.

Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20
Ulrika Hansson och Sofia Torvalds skriver om det svåraste uppdrag de haft: moderskap.

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53
Karstein Volle är författare, konstnär och timlärare i bildkonst. Han växte upp i Norge men bor idag i Helsingfors och stortrivs där.

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00