"Ukrainarna är positiva, framåt och riktade på framtiden", säger Virpi Paulanto, som är flyktingkoordinator i Borgå.
"Ukrainarna är positiva, framåt och riktade på framtiden", säger Virpi Paulanto, som är flyktingkoordinator i Borgå.

Virpi Paulanto: "Att hitta sina egna religiösa rötter gör det lättare att integreras i ett nytt land"

flyktingar.

Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator.

9.6.2022 kl. 19:00

Under Ukrainavåren har Virpi Paulanto, 46, jobbat som den ena av Borgå stads två flyktingkoordinatorer. Hon styr ihop ett brokigt frivillig­arbete och ordnar med bostäder för de ukrainare som har valt Borgå som sin tillflykts­ort.

Virpi Paulanto är diakon och teolog till utbildningen, engagerad i frågor om integration, mångkultur, ekumenik och religionsdialog.

Läget så här långt i Ukrainavåren?

– Så här långt in på våren är det nu att stöda ukrainarna att hitta jobb. Vid sidan av humanitär hjälp, kamratstöd och frivilligverksamhet är det viktigt. Arbetsgivarna är ivriga och innovativa och med rätt så små språkkunskaper kan man få jobb.

Det är kanske att generalisera, men vad är ditt intryck av ukrainarna?

– Jag har inte träffat så många än för min arbetsbild handlar mycket om förvaltning. Men jag har en bild av att de är positiva, företagsamma, lugna och väldigt fast inriktade på framtiden.

Du talar ofta här i stan om att flyktingarna inte bara behöver mentalt utan också andligt stöd?

– Det är min erfarenhet, både ekumeniskt och också annars att man behöver bejaka en människas egen religiösa bakgrund. Det har en stor betydelse i att bli integrerad i ett nytt land att man också hittar sin egen religiösa gemenskap. När jag jobbade för Anglikanska kyrkan i Finland såg jag hur viktigt det var att anglikaner till exempel från Pakistan och Sudan fick veta att här fanns en anglikansk kyrka.

Slår församlingar lätt vakt om ”sina egna flyktingar”?

Tja, det där är väl att karikera lite... Men det är ju bara realism att en luthersk församling har bättre resurser än en liten minoritetsförsaming. Jag har alltid talat för det ekumeniska. Här i staden har jag sagt att huvudsamarbetspartnern inte bara är den finländska lutherska församlingen, utan alla församlingar. Med gemensamma resurser åstadkommer vi mera. En har utrymmena, en annan har folk som gör saker, en tredje har nätverken.

Hur bra har de evangelisk-lutherska församlingarna har reagerat på läget?

– I Borgå tycker jag de har gjort det verkligt fint. De organiserar tillfällen där ukrainarna har fått träffa både finländare och varandra och fått dem att känna sig välkomna.

Stöter du på att man önskar att flyktingarbetet ska vara fritt från religiös påverkan?

– Det är väl klart att då man ordnar ett tillfälle tillsammans med Röda Korset så kan man inte förvänta sig att få avsluta det med en andakt. Jag har nog uppfattat att församlingarna uppskattas för deras arbete. Det är väl för själva kärnan. Att vi ser människan som en helhet. Och att de kan reagera snabbt. Myndigheterna agerar ju långsammare för att de behöver göra rätt inför lagen. Men den tredje sektorn kan ge akut humanitär hjälp, mat och kläder.

Har du sett någon skillnad i viljan att hjälpa nu jämfört med tidigare års flyktingvågor?

– Jag vill inte tala om rasism. Men nog har det varit en skillnad, när det nu kommer kvinnor och barn från ett europeiskt land som vi etniskt och religiöst kan känna igen oss i och identifiera oss med.

Vad hoppas du av flyktingläget i höst?

– Att ukrainarna skulle få långvariga vänskaps relationer och sedan komma in i samhället på samma sätt som vi andra. De är som det står på tågvagnar: saattaen vaihdettava, att behöva växlas in på sitt nya spår varsamt.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15