– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

Ingrid Björkskog: "Jag kände ett starkt kall att bli präst redan i lågstadieåldern"

kallelse.

Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren.

8.6.2022 kl. 08:53

Ingrid Björkskog känner sig hemma på Åland och i sin prästroll.

– Jag tror att jag bor här i många år, säger hon.

I januari i år blev hon prästvigd i Borgå domkyrka. Att bli präst var en lång process. Hon är uppvuxen i en storfamilj i Larsmo och född i den laestadianska väckelsen.

– Som jag minns min barndom var den fin. Jag gillade skolan och hade många vänner. Min uppväxt var präglad av att vi hade ett familjeföretag. Jag fick tidigt lära mig jobba och ta ansvar.

Efter studenten började hon studera religionsvetenskap, senare också ekonomi.

– Tro och religion har alltid intresserat mig. Jag fascinerades över religion som fenomen och hur den formar oss och vår kultur.

Hon tyckte om att läsa kyrkohistoria, som var en del av hennes studier i religionsvetenskap.

– I det sammanhanget halkade jag in på teologin. I det skedet hade jag två olika spår att välja mellan, teologi eller ekonomi. Jag valde teologin.

Hon säger att möten med människor som tänker och tror på annat sätt än vad hon själv gjorde var givande.

– Jag har blivit tvungen att tänka på varför jag tror som jag gör, vad som är arv och kultur och vad som är kristen tro. Det fina är att den här processen fortsätter hela tiden, man blir aldrig klar med teologi och det är roligt.


Foto: Christa Mickelsson


Inte på kartan

Ingrid Björkskog blev teologie magister år 2012. För henne fanns det inte på kartan att bli präst då.

– Redan innan jag blev färdig hade jag fått ett vikariat på Finska Missionssällskapet. Där jobbade jag några år innan jag landade på Kyrkostyrelsen. Då gjorde jag nästan bara kontorsjobb och kände att jag ville jobba mer med människor än med papper.

Hon sökte och fick ett jobb som diakoniarbetare i Saltviks församling på Åland.

– Jag packade ihop mina grejer och flyttade till Åland. Ganska snart fick jag jobb som barn- och ungdomsteolog i Finström-Geta församling och det jobbet har jag i princip ännu. Men min titel har ändrats till församlingspastor i och med att jag blivit präst.


Var det svårt att ta steget att bli präst, med tanke på din bakgrund i den laestadianska väckelsen?

– Nu när jag ser tillbaka på det så har vägen fört mig till en prästvigning. Jag minns en skolgudstjänst i lågstadiet, hur jag då kände ett starkt kall. Men då kändes det omöjligt att bli präst, i och med att jag är kvinna.

Hon har under årens lopp jobbat mycket med frågan.

– Jag har kommit fram till att det går att vara kvinna och präst. Jag har också många nära vänner som är präster, så jag har fått se vad som ingår i paketet.

Även om hon har känt sig kallad har hon då och då tvivlat på sin kallelse.

– Den största kampen har jag ändå fört mot min sociala ångest. Det har krävts en hel del jobb med mig själv för att bli bekväm med att prata inför folk. Även om inte alla präster behöver synas och höras hela tiden så är det ett socialt jobb. Nu är det inte lika jobbigt längre. Jag känner mig oerhört buren.




Foto: Christa Mickelsson


Ser du dig som laestadian fortfarande?

– Oj, den frågan är inte så lätt. Nej, men samtidigt lite ja. Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa.

Hon säger ändå att hon är präglad av sin uppväxt i den religiösa kontexten.

– Jag har under årens lopp märkt att det finns stora fördomar mot laestadianer och det försöker jag lyfta fram när det blir diskussioner om laestadianer, och vice versa. Men i min vardag på Åland är laestadianismen väldigt långt borta. De flesta av mina närmaste har tagit det positivt och accepterat att det är mitt livsval att vara präst.


Vad är det roligaste med att vara präst?

– Det är alla människor jag får möta och att få fira mässa. Jag gillar verkligen att fira högmässa och ta del av nattvarden! Egentligen är det mesta roligt med mitt jobb.


Vad är det jobbigaste med att vara präst?

– För tillfället är det en stor utmaning för mig att sätta gränser för att inte jobba för mycket. Jag gillar verkligen mitt jobb, det är mer som en livsstil. Då kan jag ibland glömma att jag också behöver tid för återhämtning och vila. Sen kan det vara jobbigt att inte riktigt räcka till. I jobb med barn och ungdomar upplever jag att jag har lite för lite kunskap: där känns det som att jag också borde vara pedagog, psykolog och väldigt insatt i barn med särskilda behov.


Tror du att du kommer att jobba länge på Åland, eller kallar de österbottniska slätterna på dig?

– Jag känner mig hemma på Åland och tror att jag stannar här länge. Sedan vet man ju aldrig vad livet för med sig. Vi är ganska många präster på Åland som har rötter i Österbo0tten. Jag delar familj med två andra präster, så vi har ett slags kollektiv. Åland är hemma för mig.


––––––––––––––––––


I
ngrid Björkskog

Ålder: 36

Familj: stor.

Intressen: familj, vänner, trädgård, träslöjd, teknik, Lego.

Bästa med Åland: människorna, familjen,
kyrkan, den storslagna naturen och närheten till havet.

Bästa med Larsmo: rötterna, familjen.

Kuriosa: Är också ekonomie magister från ÅA.


Christa Mickelsson


PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21