– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

Ingrid Björkskog: "Jag kände ett starkt kall att bli präst redan i lågstadieåldern"

kallelse.

Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren.

8.6.2022 kl. 08:53

Ingrid Björkskog känner sig hemma på Åland och i sin prästroll.

– Jag tror att jag bor här i många år, säger hon.

I januari i år blev hon prästvigd i Borgå domkyrka. Att bli präst var en lång process. Hon är uppvuxen i en storfamilj i Larsmo och född i den laestadianska väckelsen.

– Som jag minns min barndom var den fin. Jag gillade skolan och hade många vänner. Min uppväxt var präglad av att vi hade ett familjeföretag. Jag fick tidigt lära mig jobba och ta ansvar.

Efter studenten började hon studera religionsvetenskap, senare också ekonomi.

– Tro och religion har alltid intresserat mig. Jag fascinerades över religion som fenomen och hur den formar oss och vår kultur.

Hon tyckte om att läsa kyrkohistoria, som var en del av hennes studier i religionsvetenskap.

– I det sammanhanget halkade jag in på teologin. I det skedet hade jag två olika spår att välja mellan, teologi eller ekonomi. Jag valde teologin.

Hon säger att möten med människor som tänker och tror på annat sätt än vad hon själv gjorde var givande.

– Jag har blivit tvungen att tänka på varför jag tror som jag gör, vad som är arv och kultur och vad som är kristen tro. Det fina är att den här processen fortsätter hela tiden, man blir aldrig klar med teologi och det är roligt.


Foto: Christa Mickelsson


Inte på kartan

Ingrid Björkskog blev teologie magister år 2012. För henne fanns det inte på kartan att bli präst då.

– Redan innan jag blev färdig hade jag fått ett vikariat på Finska Missionssällskapet. Där jobbade jag några år innan jag landade på Kyrkostyrelsen. Då gjorde jag nästan bara kontorsjobb och kände att jag ville jobba mer med människor än med papper.

Hon sökte och fick ett jobb som diakoniarbetare i Saltviks församling på Åland.

– Jag packade ihop mina grejer och flyttade till Åland. Ganska snart fick jag jobb som barn- och ungdomsteolog i Finström-Geta församling och det jobbet har jag i princip ännu. Men min titel har ändrats till församlingspastor i och med att jag blivit präst.


Var det svårt att ta steget att bli präst, med tanke på din bakgrund i den laestadianska väckelsen?

– Nu när jag ser tillbaka på det så har vägen fört mig till en prästvigning. Jag minns en skolgudstjänst i lågstadiet, hur jag då kände ett starkt kall. Men då kändes det omöjligt att bli präst, i och med att jag är kvinna.

Hon har under årens lopp jobbat mycket med frågan.

– Jag har kommit fram till att det går att vara kvinna och präst. Jag har också många nära vänner som är präster, så jag har fått se vad som ingår i paketet.

Även om hon har känt sig kallad har hon då och då tvivlat på sin kallelse.

– Den största kampen har jag ändå fört mot min sociala ångest. Det har krävts en hel del jobb med mig själv för att bli bekväm med att prata inför folk. Även om inte alla präster behöver synas och höras hela tiden så är det ett socialt jobb. Nu är det inte lika jobbigt längre. Jag känner mig oerhört buren.




Foto: Christa Mickelsson


Ser du dig som laestadian fortfarande?

– Oj, den frågan är inte så lätt. Nej, men samtidigt lite ja. Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa.

Hon säger ändå att hon är präglad av sin uppväxt i den religiösa kontexten.

– Jag har under årens lopp märkt att det finns stora fördomar mot laestadianer och det försöker jag lyfta fram när det blir diskussioner om laestadianer, och vice versa. Men i min vardag på Åland är laestadianismen väldigt långt borta. De flesta av mina närmaste har tagit det positivt och accepterat att det är mitt livsval att vara präst.


Vad är det roligaste med att vara präst?

– Det är alla människor jag får möta och att få fira mässa. Jag gillar verkligen att fira högmässa och ta del av nattvarden! Egentligen är det mesta roligt med mitt jobb.


Vad är det jobbigaste med att vara präst?

– För tillfället är det en stor utmaning för mig att sätta gränser för att inte jobba för mycket. Jag gillar verkligen mitt jobb, det är mer som en livsstil. Då kan jag ibland glömma att jag också behöver tid för återhämtning och vila. Sen kan det vara jobbigt att inte riktigt räcka till. I jobb med barn och ungdomar upplever jag att jag har lite för lite kunskap: där känns det som att jag också borde vara pedagog, psykolog och väldigt insatt i barn med särskilda behov.


Tror du att du kommer att jobba länge på Åland, eller kallar de österbottniska slätterna på dig?

– Jag känner mig hemma på Åland och tror att jag stannar här länge. Sedan vet man ju aldrig vad livet för med sig. Vi är ganska många präster på Åland som har rötter i Österbo0tten. Jag delar familj med två andra präster, så vi har ett slags kollektiv. Åland är hemma för mig.


––––––––––––––––––


I
ngrid Björkskog

Ålder: 36

Familj: stor.

Intressen: familj, vänner, trädgård, träslöjd, teknik, Lego.

Bästa med Åland: människorna, familjen,
kyrkan, den storslagna naturen och närheten till havet.

Bästa med Larsmo: rötterna, familjen.

Kuriosa: Är också ekonomie magister från ÅA.


Christa Mickelsson


klaus härö. I tacktalet för det lutherska kulturpriset gav Klaus Härö kyrkan en uppmaning. 22.1.2015 kl. 09:56

Som tonåring gjorde Jakob Nybäck ett aktivt beslut att han inte ville ha nåt med Gud att göra. Men efter varje revolt kom han till samma slutsats; det går inte att springa undan. 22.1.2015 kl. 08:06
Uppskattningsvis konsumerar mellan 300 000–500 000 finländare mer alkohol än de borde. (Foto: Stock xchng)

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07
– Bland oss ungdomsledare välkomnas barnkonsekvensanalysen, säger Gunilla Nilsson, omgiven av Henrica Lindholm och Markus Andersson.

barnkonsekvensanalys. – Nu börjar arbetet med att utse ombuden, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig för enheten för kyrkans verksamhet vid KCSA. 21.1.2015 kl. 10:14

bibelsällskapet. Svenska Bibelsällskapet initierar en diskussion om behovet av en ny översättning av Nya testamentet genom att publicera en provöversättning av Lukasevangeliet 9:51–19:28 och Galaterbrevet. 21.1.2015 kl. 10:09

klaus härö. Filmregissören Klaus Härö har fått pris av den lutherska kulturstiftelsen Luterilaisen kulttuurin säätiö. 21.1.2015 kl. 15:30

UK 2015. UK:s ordförande Pontus Särs gläder sig över beslutet att UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning för att viga samkönade par. 17.1.2015 kl. 15:44

UK 2015. Äktenskapet diskuterades i tre omgångar på årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar. 17.1.2015 kl. 15:41

UK 2015. – Gott! tyckte de flesta om maten som serverades under UK:s vegetariska dag. 17.1.2015 kl. 15:46
I dagsläget råder det stor brist på utbildade lärare i utvecklingsländerna. Helena Sandberg åker till Uganda för att hjälpa till med att fortbilda lärare. (Foto: Michaela Rosenback)

– När jag ringde sa hon ”jag har talat om dig i dag och skulle precis ringa upp, projektet blir av”. Det samtalet blev början på Helena Sandbergs frivilligarbete för Lärare utan gränser, organisationen som nu för henne till Uganda och fem månader av volontärarbete. 15.1.2015 kl. 09:33
Dottern Eva föddes i Jordanien den 8 juli. Fyra månader senare kom familjen till Finland.

kvotflykting. Kotyba Hamesh flydde undan kriget i Syrien. I oktober kom han med sin fru och dotter till Nykarleby från Jordanien. 15.1.2015 kl. 00:00

monica heikel-nyberg. Monica Heikel-Nyberg har överklagat beslutet att välja Daniel Björk till kyrkoherde till förvaltningsdomstolen i Helsingfors. 12.1.2015 kl. 10:43
Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Församlingarna i Lovisanejden,Nykarleby, Vasa, Esbo ochHelsingfors hör till förlorarna i reformendå kyrkans andel av samfundsskattenersätts med statsbudgeterade medel. 8.1.2015 kl. 09:56
Efter studenten flyttade Peter Strang till Uppsala för att studera medicin. Trots att han nu jobbar sida vid sida med sjukdom och död trivs han bra och känner att han gör en skillnad. (Foto: Lars Liljesvärd)

Eva och Adam fördrevs ur lustgården, bort från Guds gemenskap. Kidnapparen lämnar fången allena i sin cell eftersom ensamhetens börda är den tyngsta att bära. För cancerspecialisten och överläkaren, Peter Strang, är det oerhört viktigt att de svårt sjuka inte lämnas ensamma när de står inför döden. 7.1.2015 kl. 15:52

Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00