– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

Ingrid Björkskog: "Jag kände ett starkt kall att bli präst redan i lågstadieåldern"

kallelse.

Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren.

8.6.2022 kl. 08:53

Ingrid Björkskog känner sig hemma på Åland och i sin prästroll.

– Jag tror att jag bor här i många år, säger hon.

I januari i år blev hon prästvigd i Borgå domkyrka. Att bli präst var en lång process. Hon är uppvuxen i en storfamilj i Larsmo och född i den laestadianska väckelsen.

– Som jag minns min barndom var den fin. Jag gillade skolan och hade många vänner. Min uppväxt var präglad av att vi hade ett familjeföretag. Jag fick tidigt lära mig jobba och ta ansvar.

Efter studenten började hon studera religionsvetenskap, senare också ekonomi.

– Tro och religion har alltid intresserat mig. Jag fascinerades över religion som fenomen och hur den formar oss och vår kultur.

Hon tyckte om att läsa kyrkohistoria, som var en del av hennes studier i religionsvetenskap.

– I det sammanhanget halkade jag in på teologin. I det skedet hade jag två olika spår att välja mellan, teologi eller ekonomi. Jag valde teologin.

Hon säger att möten med människor som tänker och tror på annat sätt än vad hon själv gjorde var givande.

– Jag har blivit tvungen att tänka på varför jag tror som jag gör, vad som är arv och kultur och vad som är kristen tro. Det fina är att den här processen fortsätter hela tiden, man blir aldrig klar med teologi och det är roligt.


Foto: Christa Mickelsson


Inte på kartan

Ingrid Björkskog blev teologie magister år 2012. För henne fanns det inte på kartan att bli präst då.

– Redan innan jag blev färdig hade jag fått ett vikariat på Finska Missionssällskapet. Där jobbade jag några år innan jag landade på Kyrkostyrelsen. Då gjorde jag nästan bara kontorsjobb och kände att jag ville jobba mer med människor än med papper.

Hon sökte och fick ett jobb som diakoniarbetare i Saltviks församling på Åland.

– Jag packade ihop mina grejer och flyttade till Åland. Ganska snart fick jag jobb som barn- och ungdomsteolog i Finström-Geta församling och det jobbet har jag i princip ännu. Men min titel har ändrats till församlingspastor i och med att jag blivit präst.


Var det svårt att ta steget att bli präst, med tanke på din bakgrund i den laestadianska väckelsen?

– Nu när jag ser tillbaka på det så har vägen fört mig till en prästvigning. Jag minns en skolgudstjänst i lågstadiet, hur jag då kände ett starkt kall. Men då kändes det omöjligt att bli präst, i och med att jag är kvinna.

Hon har under årens lopp jobbat mycket med frågan.

– Jag har kommit fram till att det går att vara kvinna och präst. Jag har också många nära vänner som är präster, så jag har fått se vad som ingår i paketet.

Även om hon har känt sig kallad har hon då och då tvivlat på sin kallelse.

– Den största kampen har jag ändå fört mot min sociala ångest. Det har krävts en hel del jobb med mig själv för att bli bekväm med att prata inför folk. Även om inte alla präster behöver synas och höras hela tiden så är det ett socialt jobb. Nu är det inte lika jobbigt längre. Jag känner mig oerhört buren.




Foto: Christa Mickelsson


Ser du dig som laestadian fortfarande?

– Oj, den frågan är inte så lätt. Nej, men samtidigt lite ja. Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa.

Hon säger ändå att hon är präglad av sin uppväxt i den religiösa kontexten.

– Jag har under årens lopp märkt att det finns stora fördomar mot laestadianer och det försöker jag lyfta fram när det blir diskussioner om laestadianer, och vice versa. Men i min vardag på Åland är laestadianismen väldigt långt borta. De flesta av mina närmaste har tagit det positivt och accepterat att det är mitt livsval att vara präst.


Vad är det roligaste med att vara präst?

– Det är alla människor jag får möta och att få fira mässa. Jag gillar verkligen att fira högmässa och ta del av nattvarden! Egentligen är det mesta roligt med mitt jobb.


Vad är det jobbigaste med att vara präst?

– För tillfället är det en stor utmaning för mig att sätta gränser för att inte jobba för mycket. Jag gillar verkligen mitt jobb, det är mer som en livsstil. Då kan jag ibland glömma att jag också behöver tid för återhämtning och vila. Sen kan det vara jobbigt att inte riktigt räcka till. I jobb med barn och ungdomar upplever jag att jag har lite för lite kunskap: där känns det som att jag också borde vara pedagog, psykolog och väldigt insatt i barn med särskilda behov.


Tror du att du kommer att jobba länge på Åland, eller kallar de österbottniska slätterna på dig?

– Jag känner mig hemma på Åland och tror att jag stannar här länge. Sedan vet man ju aldrig vad livet för med sig. Vi är ganska många präster på Åland som har rötter i Österbo0tten. Jag delar familj med två andra präster, så vi har ett slags kollektiv. Åland är hemma för mig.


––––––––––––––––––


I
ngrid Björkskog

Ålder: 36

Familj: stor.

Intressen: familj, vänner, trädgård, träslöjd, teknik, Lego.

Bästa med Åland: människorna, familjen,
kyrkan, den storslagna naturen och närheten till havet.

Bästa med Larsmo: rötterna, familjen.

Kuriosa: Är också ekonomie magister från ÅA.


Christa Mickelsson


Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29