- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

Karleby är största skogsägaren

KYRKANS SKOGAR.

Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland.

26.5.2022 kl. 11:59

Att samfälligheten är den största skogs­ägaren inom kyrkan överraskar förvaltningsdirektör Anne Jokela.

– Men den uppgiften verkar ändå stämma, säger hon.

Intäkterna från skogen har en stor betydelse för samfällighetens ekonomi. Samfällighetens årliga intäkter från skogen varierar. Ifjol handlade det om brutto 305 000 euro och cirka 157 000 euro efter omkostnaderna.

– Det rör sig om lönen för en eller två personer, i bästa fall tre, per år. Men vården och förnyelsen av skogen kostar också en hel del.

Under ett år förnyelseavverkar man under en procent av den totala arealen.

En lika stor ekonomisk betydelse kommer också vindkraftsparken med åtta vindmöllor som nu byggs i samfällighetens skogar att ha. Projektet som påbörjades redan på 2010-talet förverkligas nu i sista minuten innan byggnadstillstånden går ut.

– Det centrala i vår tioårsplan är att sko­garna sköts som ekonomiskogar och att virkesförrådet växer trots de planerade avverkningarna. På det sättet förverkligas också tanken på kolsänkan, fast kanske inte på det sättet som man diskuterar. Det är vetenskapligt ifrågasatt om kolsänkorna påverkas mera i en ekonomiskog eller i en skog som man bara låter växa.

Samfälligheten har också skyddat en del av sina skogar.

– Under det år jag varit anställd inom samfälligheten har vi ett skyddsprojekt på 14 hektar urskog på gång.

Hur stor del av den totala arealen som är skyddad kan Jokela inte svara på direkt.

Initiativet till att skydda skogar kommer från skogsvårdsföreningarna som sam­fällig­heten samarbetar med.

– De meddelar oss att det här är en skog som de tycker är värd att bevaras. Då gör vi nödvändiga beslut och anhåller om skydd. Vi förlitar oss på skogsvårdsföreningarnas sakkunskap, men besluten gör vi.

Att Karleby kyrkliga samfällighet blivit en stor skogsägare har att göra med kommunsammanslagningarna.

– I kommunsammanslagningen 2009 med Kelviå och Lochteå fick samfällig­heten hälften av det skogsbestånd vi har idag. Också genom sammanslagningarna med Kaustby, Ullava och Halso fick samfälligheten mycket skog. Jag är så pass ny att jag inte har koll på hur mycket skog samfälligheten köpt tidigare.

Skogarna är splittrade på många små skiften.

– Har vi ett enhetligt område på 200 hektar är det stort för oss. Vanligtvis är våra skogsskiften mindre än så. Sinnebilden av en avverkning där man kalhugger tusentals hektar stora områden förverkligas aldrig i landskapet Mellersta Österbotten.

Jokela känner ingen oro just nu att kyrko­mötet skulle begränsa avverkningarna.

– Vi är inte på långt när den enda församlingen eller samfälligheten där skogen har en märkbar betydelse för ekonomin. I så fall måste motiveringarna vara mycket goda. Det kan finnas många sätt att odla kolsänkor. För oss är det att sköta skogarna som ekonomi-
skogar och att skydda vår urskogar.

Text: Johan Sandberg


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39