– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

"Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet"

LÄGER.

I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år.

23.5.2022 kl. 18:00

Kyrkans Ungdoms sommarläger är en av sommarens höjdpunkter för många i både Österbotten och södra Finland – och nu har lägret legat på is två somrar i rad på grund av pandemin. Men i år blir det äntligen läger i Pieksämäki igen. Lägerchef är Kyrkans ungdoms tf verksamhetsledare Sabina Wallis.


De senaste två somrarna har ni försökt ordna läger på alternativa sätt – dels lokalt, dels genom strömmade tjänster. Har ni fått nya tankar på hur man kunde ordna läger?

– Det som blivit tydligt för oss är att folk vill ha ett riktigt läger och träffas på plats. Vi har hela tiden förstått att vi ska tillbaka och njuta av en vecka av gemenskap i Pieksämäki.

Vad betyder Pieksämäkilägret för dig personligen?

– Jag har varit där varje år sedan jag var sex månader. Personligen har jag saknat det mycket de två senaste somrarna. Jag tror att Pieksämäkilägret är en delorsak till min tro. Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem. Det är en speciell gemenskap som skapas där, och den bär man med sig också efteråt.


Hur har lägret påverkat din tro?

– Dels har jag fått ta del av mycket fin undervisning. Men jag tror att det som påverkat mig allra mest är upplevelsen av vad en kristen gemenskap kan vara. Man bildar en speciell relation med alla som är med på lägret. Man är på samma plats, och man tror på Gud. Geografiska gränser – som om man kommer från Nyland eller Österbotten – och åldersgränser suddas ut.


Har ni varit rädda för att folk förlorat vanan att gå på läger under två somrar av pandemi?

– Vi försöker på alla fronter nå ut med budskapet att lägret är tillbaka. Vi ser det som ett bra tillfälle för nya – sådana som inte varit på lägret förr – att ta sig till Pieksämäki och uppleva den gemenskapen och glädjen.


Vad är det egentligen som händer på lägret?

Du får ta del av bibelstudier – och vi har skilda för alla åldrar. Vi har ett brett kursutbud där du kan välja olika pass två gånger om dagen. Det finns olika aktiviteter för alla åldrar. I år satsar vi särskilt på tweens – alltså barn i åldern 9–13. De ska också få egna bibelstudier och eget program. Programmet är inte så utstakat – du får också komma och gå lite som du vill. Du får stanna hela veckan eller bara några dagar.


Vilka är årets dragplåster?

– Rigmor Holst kommer att hålla våra bibelstudier. Hon kör också en kurs som heter ”Alla kan be”. Dessutom skulle jag vilja tipsa om Cilla Eriksson, som kommer från Nykarleby men bor i Sverige. Hon kommer att hålla en kurs i singelskap.


Vad ser du själv mest fram emot med årets läger?

– Det blir en lite ny situation för mig, eftersom jag är lägerchef. Det är jag som introducerar gästerna, ska hålla trådarna i min hand och påminna folk om att tvätta händerna. Det jag mest ser fram emot är att möta människor. Det är också årets lägertema: Möt mig.


Tycker du att det i Pieksämäki är lätt att möta också dem man inte känner?

– Jag hoppas att det skulle vara så: att alla vågar möta andra i olika livssituationer. Allt behöver inte vara perfekt. Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet. Man behöver inte måla upp en fejkfasad. Så egentligen är min stora förhoppning att vi ska få möta varandra och möta Gud.


SABINA WALLIS

GÖR:

– Är tf verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom fram till
juli i år.

FAMILJ:

– Är gift med Pontus och har en 1,5-årig son som heter Wilhelm, dessutom den stora familjen som består av föräldrar och bröder med familjer.

INTRESSEN:

– Umgås med familjen och bygger hus i Kronony.

Om lägret:

– Ordnas 26–31 juli. Läs mer på www.kyrkansungdom.fi



Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00