– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

"Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet"

LÄGER.

I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år.

23.5.2022 kl. 18:00

Kyrkans Ungdoms sommarläger är en av sommarens höjdpunkter för många i både Österbotten och södra Finland – och nu har lägret legat på is två somrar i rad på grund av pandemin. Men i år blir det äntligen läger i Pieksämäki igen. Lägerchef är Kyrkans ungdoms tf verksamhetsledare Sabina Wallis.


De senaste två somrarna har ni försökt ordna läger på alternativa sätt – dels lokalt, dels genom strömmade tjänster. Har ni fått nya tankar på hur man kunde ordna läger?

– Det som blivit tydligt för oss är att folk vill ha ett riktigt läger och träffas på plats. Vi har hela tiden förstått att vi ska tillbaka och njuta av en vecka av gemenskap i Pieksämäki.

Vad betyder Pieksämäkilägret för dig personligen?

– Jag har varit där varje år sedan jag var sex månader. Personligen har jag saknat det mycket de två senaste somrarna. Jag tror att Pieksämäkilägret är en delorsak till min tro. Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem. Det är en speciell gemenskap som skapas där, och den bär man med sig också efteråt.


Hur har lägret påverkat din tro?

– Dels har jag fått ta del av mycket fin undervisning. Men jag tror att det som påverkat mig allra mest är upplevelsen av vad en kristen gemenskap kan vara. Man bildar en speciell relation med alla som är med på lägret. Man är på samma plats, och man tror på Gud. Geografiska gränser – som om man kommer från Nyland eller Österbotten – och åldersgränser suddas ut.


Har ni varit rädda för att folk förlorat vanan att gå på läger under två somrar av pandemi?

– Vi försöker på alla fronter nå ut med budskapet att lägret är tillbaka. Vi ser det som ett bra tillfälle för nya – sådana som inte varit på lägret förr – att ta sig till Pieksämäki och uppleva den gemenskapen och glädjen.


Vad är det egentligen som händer på lägret?

Du får ta del av bibelstudier – och vi har skilda för alla åldrar. Vi har ett brett kursutbud där du kan välja olika pass två gånger om dagen. Det finns olika aktiviteter för alla åldrar. I år satsar vi särskilt på tweens – alltså barn i åldern 9–13. De ska också få egna bibelstudier och eget program. Programmet är inte så utstakat – du får också komma och gå lite som du vill. Du får stanna hela veckan eller bara några dagar.


Vilka är årets dragplåster?

– Rigmor Holst kommer att hålla våra bibelstudier. Hon kör också en kurs som heter ”Alla kan be”. Dessutom skulle jag vilja tipsa om Cilla Eriksson, som kommer från Nykarleby men bor i Sverige. Hon kommer att hålla en kurs i singelskap.


Vad ser du själv mest fram emot med årets läger?

– Det blir en lite ny situation för mig, eftersom jag är lägerchef. Det är jag som introducerar gästerna, ska hålla trådarna i min hand och påminna folk om att tvätta händerna. Det jag mest ser fram emot är att möta människor. Det är också årets lägertema: Möt mig.


Tycker du att det i Pieksämäki är lätt att möta också dem man inte känner?

– Jag hoppas att det skulle vara så: att alla vågar möta andra i olika livssituationer. Allt behöver inte vara perfekt. Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet. Man behöver inte måla upp en fejkfasad. Så egentligen är min stora förhoppning att vi ska få möta varandra och möta Gud.


SABINA WALLIS

GÖR:

– Är tf verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom fram till
juli i år.

FAMILJ:

– Är gift med Pontus och har en 1,5-årig son som heter Wilhelm, dessutom den stora familjen som består av föräldrar och bröder med familjer.

INTRESSEN:

– Umgås med familjen och bygger hus i Kronony.

Om lägret:

– Ordnas 26–31 juli. Läs mer på www.kyrkansungdom.fi



Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58