– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

"Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet"

LÄGER.

I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år.

23.5.2022 kl. 18:00

Kyrkans Ungdoms sommarläger är en av sommarens höjdpunkter för många i både Österbotten och södra Finland – och nu har lägret legat på is två somrar i rad på grund av pandemin. Men i år blir det äntligen läger i Pieksämäki igen. Lägerchef är Kyrkans ungdoms tf verksamhetsledare Sabina Wallis.


De senaste två somrarna har ni försökt ordna läger på alternativa sätt – dels lokalt, dels genom strömmade tjänster. Har ni fått nya tankar på hur man kunde ordna läger?

– Det som blivit tydligt för oss är att folk vill ha ett riktigt läger och träffas på plats. Vi har hela tiden förstått att vi ska tillbaka och njuta av en vecka av gemenskap i Pieksämäki.

Vad betyder Pieksämäkilägret för dig personligen?

– Jag har varit där varje år sedan jag var sex månader. Personligen har jag saknat det mycket de två senaste somrarna. Jag tror att Pieksämäkilägret är en delorsak till min tro. Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem. Det är en speciell gemenskap som skapas där, och den bär man med sig också efteråt.


Hur har lägret påverkat din tro?

– Dels har jag fått ta del av mycket fin undervisning. Men jag tror att det som påverkat mig allra mest är upplevelsen av vad en kristen gemenskap kan vara. Man bildar en speciell relation med alla som är med på lägret. Man är på samma plats, och man tror på Gud. Geografiska gränser – som om man kommer från Nyland eller Österbotten – och åldersgränser suddas ut.


Har ni varit rädda för att folk förlorat vanan att gå på läger under två somrar av pandemi?

– Vi försöker på alla fronter nå ut med budskapet att lägret är tillbaka. Vi ser det som ett bra tillfälle för nya – sådana som inte varit på lägret förr – att ta sig till Pieksämäki och uppleva den gemenskapen och glädjen.


Vad är det egentligen som händer på lägret?

Du får ta del av bibelstudier – och vi har skilda för alla åldrar. Vi har ett brett kursutbud där du kan välja olika pass två gånger om dagen. Det finns olika aktiviteter för alla åldrar. I år satsar vi särskilt på tweens – alltså barn i åldern 9–13. De ska också få egna bibelstudier och eget program. Programmet är inte så utstakat – du får också komma och gå lite som du vill. Du får stanna hela veckan eller bara några dagar.


Vilka är årets dragplåster?

– Rigmor Holst kommer att hålla våra bibelstudier. Hon kör också en kurs som heter ”Alla kan be”. Dessutom skulle jag vilja tipsa om Cilla Eriksson, som kommer från Nykarleby men bor i Sverige. Hon kommer att hålla en kurs i singelskap.


Vad ser du själv mest fram emot med årets läger?

– Det blir en lite ny situation för mig, eftersom jag är lägerchef. Det är jag som introducerar gästerna, ska hålla trådarna i min hand och påminna folk om att tvätta händerna. Det jag mest ser fram emot är att möta människor. Det är också årets lägertema: Möt mig.


Tycker du att det i Pieksämäki är lätt att möta också dem man inte känner?

– Jag hoppas att det skulle vara så: att alla vågar möta andra i olika livssituationer. Allt behöver inte vara perfekt. Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet. Man behöver inte måla upp en fejkfasad. Så egentligen är min stora förhoppning att vi ska få möta varandra och möta Gud.


SABINA WALLIS

GÖR:

– Är tf verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom fram till
juli i år.

FAMILJ:

– Är gift med Pontus och har en 1,5-årig son som heter Wilhelm, dessutom den stora familjen som består av föräldrar och bröder med familjer.

INTRESSEN:

– Umgås med familjen och bygger hus i Kronony.

Om lägret:

– Ordnas 26–31 juli. Läs mer på www.kyrkansungdom.fi



Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56