– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

"Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet"

LÄGER.

I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år.

23.5.2022 kl. 18:00

Kyrkans Ungdoms sommarläger är en av sommarens höjdpunkter för många i både Österbotten och södra Finland – och nu har lägret legat på is två somrar i rad på grund av pandemin. Men i år blir det äntligen läger i Pieksämäki igen. Lägerchef är Kyrkans ungdoms tf verksamhetsledare Sabina Wallis.


De senaste två somrarna har ni försökt ordna läger på alternativa sätt – dels lokalt, dels genom strömmade tjänster. Har ni fått nya tankar på hur man kunde ordna läger?

– Det som blivit tydligt för oss är att folk vill ha ett riktigt läger och träffas på plats. Vi har hela tiden förstått att vi ska tillbaka och njuta av en vecka av gemenskap i Pieksämäki.

Vad betyder Pieksämäkilägret för dig personligen?

– Jag har varit där varje år sedan jag var sex månader. Personligen har jag saknat det mycket de två senaste somrarna. Jag tror att Pieksämäkilägret är en delorsak till min tro. Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem. Det är en speciell gemenskap som skapas där, och den bär man med sig också efteråt.


Hur har lägret påverkat din tro?

– Dels har jag fått ta del av mycket fin undervisning. Men jag tror att det som påverkat mig allra mest är upplevelsen av vad en kristen gemenskap kan vara. Man bildar en speciell relation med alla som är med på lägret. Man är på samma plats, och man tror på Gud. Geografiska gränser – som om man kommer från Nyland eller Österbotten – och åldersgränser suddas ut.


Har ni varit rädda för att folk förlorat vanan att gå på läger under två somrar av pandemi?

– Vi försöker på alla fronter nå ut med budskapet att lägret är tillbaka. Vi ser det som ett bra tillfälle för nya – sådana som inte varit på lägret förr – att ta sig till Pieksämäki och uppleva den gemenskapen och glädjen.


Vad är det egentligen som händer på lägret?

Du får ta del av bibelstudier – och vi har skilda för alla åldrar. Vi har ett brett kursutbud där du kan välja olika pass två gånger om dagen. Det finns olika aktiviteter för alla åldrar. I år satsar vi särskilt på tweens – alltså barn i åldern 9–13. De ska också få egna bibelstudier och eget program. Programmet är inte så utstakat – du får också komma och gå lite som du vill. Du får stanna hela veckan eller bara några dagar.


Vilka är årets dragplåster?

– Rigmor Holst kommer att hålla våra bibelstudier. Hon kör också en kurs som heter ”Alla kan be”. Dessutom skulle jag vilja tipsa om Cilla Eriksson, som kommer från Nykarleby men bor i Sverige. Hon kommer att hålla en kurs i singelskap.


Vad ser du själv mest fram emot med årets läger?

– Det blir en lite ny situation för mig, eftersom jag är lägerchef. Det är jag som introducerar gästerna, ska hålla trådarna i min hand och påminna folk om att tvätta händerna. Det jag mest ser fram emot är att möta människor. Det är också årets lägertema: Möt mig.


Tycker du att det i Pieksämäki är lätt att möta också dem man inte känner?

– Jag hoppas att det skulle vara så: att alla vågar möta andra i olika livssituationer. Allt behöver inte vara perfekt. Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet. Man behöver inte måla upp en fejkfasad. Så egentligen är min stora förhoppning att vi ska få möta varandra och möta Gud.


SABINA WALLIS

GÖR:

– Är tf verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom fram till
juli i år.

FAMILJ:

– Är gift med Pontus och har en 1,5-årig son som heter Wilhelm, dessutom den stora familjen som består av föräldrar och bröder med familjer.

INTRESSEN:

– Umgås med familjen och bygger hus i Kronony.

Om lägret:

– Ordnas 26–31 juli. Läs mer på www.kyrkansungdom.fi



Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46