– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

Hon fick sitt kall att bli diakoniarbetare i loungen bland Finnairs affärspassagerare  

diakoni.

”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå.

20.5.2022 kl. 12:52

Det finns ingenting som du inte kan komma och prata om med oss. Det är aldrig en skam att söka hjälp. Om man inte kan komma till församlingen, så vart kan man gå då?

Henrika Lemberg, 32, är ny diakoniarbetare i Borgå domkyrkoförsamling sedan början av maj. Många uppgifter är inte fördelade än. Hon fyller på adressboken i telefonen med nya namn och nummer.

På det förra jobbet i Esbo var arbetsuppgifterna klara; nu är hon på ett nytt jobb på Lundagatan i Borgå och det är ännu öppet i vilka arbetsgrupper hon ska sitta.

– Jag är bäst när jag får jobba med människor och vara med och uppleva saker tillsammans med dem, och ta del av deras livshistorier. Ingen människa är den andra lik. Varje människa är ett mysterium, sade man under mina studier på (diakonihögskolan) Diak.

Diakonins roll i samhället, tycker hon, är också att lyfta upp nya fenomen som just diakoniarbetarna kan vara de första att se.

”Befria de förtryckta”

Henrika Lemberg är uppvuxen i Ernestas, Hammars och Ensbacken och har varit med i församlingen sedan barnsben, varit hjälpledare, och blivit invald i församlingsval i Borgå och i Helsingfors, där hon senare har bott.

En stark känsla för rättvisa och för att hjälpa de svaga säger hennes pappa att hon hade redan som barn.

– Jag skulle till och med ha kunnat bli nunna! skrattar hon – men konstaterar att hon nu sedan undan för undan har blivit en vanlig tavis, med man och två barn, döttrar, två och fyra.

Men när man vid slutet av diakonistudierna fick välja ett bibelord att ramas in så valde hon orden i Jesaja 58: ”Detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.”

– Det är det som jag alltid går tillbaka till. Jag är bara en människa och jag har sämre dagar jag också. Men det är det här som det går ut på.

Började lyssna inom flyget

Henrika Lemberg började i arbetslivet i resebranschen, hos Finnair. I passagerarloungen på Helsingfors-Vanda flygplats mötte hon människor som i affärslivet reste mycket och ofta kom att sitta och prata med dem om deras familjer, och om livet.

– Då förstod jag att det egentligen var själavård jag höll på med. Men där fanns ju aldrig tid, för att det var så bråttom. Men då kände jag ett starkt kall och att Gud ville att jag skulle bli diakoniarbetare.

År 2014 inledde hon sina diakonistudier och har sedan hon blev klar hunnit jobba också i den finska församlingen i Borgå och i Paavalin seurakunta i Helsingfors.

”Frivilliga en sådan tillgång”

Nu kommer Henrika Lemberg närmast från diakonin i Esbo svenska församling. Hon stortrivdes där, men till sist, efter en vinter med många sjukdagar i en barnfamilj, blev pendlandet för tungt.

– Men jag lärde mig så mycket under det året!

Där jobbade hon med diakonernas vanliga klientarbete men också med frivillig­arbetet.

– Vi hade väldigt många frivilliga i Esbo. Jag tycker också om tanken att frivilliga ska blir mera delaktiga i arbetet, också för att de är en sådan tillgång med sin erfarenhet.

Sedan kan de anställda jobba i bakgrunden med att marknadsföra evenemang, planera logistik och sådant, tycker hon.

Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39