– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

Också barnhemsbarn och funktionshindrade flyr kriget – kyrkan i Vanda har gett 57 ukrainare med specialbehov ett hem

KRIGET I UKRAINA.

Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om.

20.5.2022 kl. 12:38

– Församlingarna i Vanda äger investeringsbostäder. Och vi beslöt rätt tidigt att utrusta och inreda sådana för flyktingar från Ukraina. Vi tog också ett principbeslut att de är för dem som har special­behov, ett kognitivt funktionshinder, syn- eller hörselhinder, eller är i någon annan speciell situation.

Diakonichefen Katri Valve i samfälligheten i Vanda har sedan kriget i Ukraina och flyktingströmmarna bröt ut varit med om att skapa nya hem för 57 ukrainare.

– Behovet av bostäder var ofantligt stort och nu har vi inga flera, säger hon.

I slutet av april hade hon lyckats frigöra 13 bostäder till ukrainska familjers förfogande.

Finländarna i gemen har också som aldrig förr ställt upp och hjälpt. Nätverk, tillfälliga organisationer och ibland bara Facebookgrupper finns till för dem som flyr Ukraina. En del har rest ner till den ukrainska gränsen för att hämta flyktingar till Finland med buss.

– Och ibland kan det finnas någon som har engagerat sig till exempel för ett ukrainskt specialbarn och sedan tar kontakt med mig.

Samarbete över församlingsgränserna

Vandaförsamlingarnas bostäder ligger också i Helsingfors, så diakoniarbetare i olika församlingar i huvudstadsregionen har fått samarbeta.

– De lokala diakoniarbetarna har gjort ett jättejobb med att hjälpa dem som flyttat in till rätta, efter att vi har basutrustat och inrett bostäderna, säger Katri Valve.

Vandakyrkan har också samarbetat med andra fristående kristna organisationer kring Fagersta kapell i östra Vanda – en ut­range­rad kyrka som en företagare 2018 köpte och lät renovera.

– Det har varit en verklig lyckospark, eftersom där nu råkade verka en ukrainskfödd pastor i en av gemenskaperna i huset, säger Katri Valve.

Med en ganska strikt sållning har Vanda­församlingarna nu fokus på dem som kan ha allra svårast att klara sig på på egen hand i det nya landet. Med ett funktionshinder, eller som ett evakuerat barnhemsbarn, kan vägen till att bli riktigt hemma i Finland vara lång.

– För många kommer det att dröja länge in­nan de kan åka tillbaka. Även om krigstillståndet tar slut så kommer återuppbyggnaden i Ukraina att ta tid, säger Katri Valve.

Församlingarna backar upp frivilliga som hjälper

Bland de rutinerade diakoniarbetarna tar Vandaförsamlingarna också rollen att stöda också de många frivilliga som nu hjälper.

– Vi jobbar med att höja krisberedskapen hos dem. De två första månaderna går det ofta ganska bra med de nya ukrainska vännerna, men sedan börjar flyktingarnas krigstrauman och annan ångest komma till ytan. Då kommer frågorna om vad som egentligen har hänt en, eller vad det till slut ska bli av ens framtid.

– Och då är de här människorna därute i vanliga finländska hem och mår dåligt, och det kan bli tungt för alla parter. Då behöver vi kunna stöda.

Att också bygga upp gemenskaper där ukrainarna känner sig hemma i sitt eget språk, egen kultur och bland eget landsfolk med liknande upplevelser blir också viktigt.

Också den ortodoxa kyrkan som är många ukrainares andliga hem behöver finnas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan samarbetar gärna för att hjälpa till.

– Vi har ganska bra staber för det, säger Katri Valve.

Jan-Erik Andelin


kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45