– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

Också barnhemsbarn och funktionshindrade flyr kriget – kyrkan i Vanda har gett 57 ukrainare med specialbehov ett hem

KRIGET I UKRAINA.

Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om.

20.5.2022 kl. 12:38

– Församlingarna i Vanda äger investeringsbostäder. Och vi beslöt rätt tidigt att utrusta och inreda sådana för flyktingar från Ukraina. Vi tog också ett principbeslut att de är för dem som har special­behov, ett kognitivt funktionshinder, syn- eller hörselhinder, eller är i någon annan speciell situation.

Diakonichefen Katri Valve i samfälligheten i Vanda har sedan kriget i Ukraina och flyktingströmmarna bröt ut varit med om att skapa nya hem för 57 ukrainare.

– Behovet av bostäder var ofantligt stort och nu har vi inga flera, säger hon.

I slutet av april hade hon lyckats frigöra 13 bostäder till ukrainska familjers förfogande.

Finländarna i gemen har också som aldrig förr ställt upp och hjälpt. Nätverk, tillfälliga organisationer och ibland bara Facebookgrupper finns till för dem som flyr Ukraina. En del har rest ner till den ukrainska gränsen för att hämta flyktingar till Finland med buss.

– Och ibland kan det finnas någon som har engagerat sig till exempel för ett ukrainskt specialbarn och sedan tar kontakt med mig.

Samarbete över församlingsgränserna

Vandaförsamlingarnas bostäder ligger också i Helsingfors, så diakoniarbetare i olika församlingar i huvudstadsregionen har fått samarbeta.

– De lokala diakoniarbetarna har gjort ett jättejobb med att hjälpa dem som flyttat in till rätta, efter att vi har basutrustat och inrett bostäderna, säger Katri Valve.

Vandakyrkan har också samarbetat med andra fristående kristna organisationer kring Fagersta kapell i östra Vanda – en ut­range­rad kyrka som en företagare 2018 köpte och lät renovera.

– Det har varit en verklig lyckospark, eftersom där nu råkade verka en ukrainskfödd pastor i en av gemenskaperna i huset, säger Katri Valve.

Med en ganska strikt sållning har Vanda­församlingarna nu fokus på dem som kan ha allra svårast att klara sig på på egen hand i det nya landet. Med ett funktionshinder, eller som ett evakuerat barnhemsbarn, kan vägen till att bli riktigt hemma i Finland vara lång.

– För många kommer det att dröja länge in­nan de kan åka tillbaka. Även om krigstillståndet tar slut så kommer återuppbyggnaden i Ukraina att ta tid, säger Katri Valve.

Församlingarna backar upp frivilliga som hjälper

Bland de rutinerade diakoniarbetarna tar Vandaförsamlingarna också rollen att stöda också de många frivilliga som nu hjälper.

– Vi jobbar med att höja krisberedskapen hos dem. De två första månaderna går det ofta ganska bra med de nya ukrainska vännerna, men sedan börjar flyktingarnas krigstrauman och annan ångest komma till ytan. Då kommer frågorna om vad som egentligen har hänt en, eller vad det till slut ska bli av ens framtid.

– Och då är de här människorna därute i vanliga finländska hem och mår dåligt, och det kan bli tungt för alla parter. Då behöver vi kunna stöda.

Att också bygga upp gemenskaper där ukrainarna känner sig hemma i sitt eget språk, egen kultur och bland eget landsfolk med liknande upplevelser blir också viktigt.

Också den ortodoxa kyrkan som är många ukrainares andliga hem behöver finnas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan samarbetar gärna för att hjälpa till.

– Vi har ganska bra staber för det, säger Katri Valve.

Jan-Erik Andelin


Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20
Mark Russell växte upp i ett krigsdrabbat Nordirland. – Den uppväxten präglade mig.

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40
Eeva-Liisa Malmgren verkar över både språk- och stiftsgränserna.

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00
Borgå stift har knappt 200 präster i arbetslivet. En stor del av dem närmar sig emellertid pension. 30 procent av stiftets präster är kvinnor.

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12
Tuomas Martikainen har forskat i invandring sedan 1990-talet och sett det finländska samhället förändras.

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00
Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00
Daniela Hildén jobbar som familjearbetare.

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00