– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

Ung i församlingsvalet: Ställ upp fast fyra år känns som en lång tid

FÖRSAMLINGSVALET.

Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos.

16.5.2022 kl. 13:11

Nicolina Grönroos, 30, låter som en erfaren politiker när hon talar om de senaste tre perioderna som beslutsfattare inom kyrkan i Borgå.

Som 18-åring blev hon invald första gången, som enda ung kandidat. Den and­ra perioden stod hon över för att hon studerade i Åbo och Vasa. Och den tredje perio­den gjorde hon comeback.

Ändå hoppas hon att många unga ska ställa upp i församlingsvalet i november.

– Många är oroliga för att ställa upp, för att det är i den åldern man flyttar bort från hemstaden och inte vet vad som händer de kommande fyra åren. Men jag har sagt att också bara ett eller två år kan vara jätteviktiga, säger Nicolina Grönroos.

Den som är i arbetslivet kan ju också plötsligt flytta eller få något nytt jobb.

Som det gick för henne själv – hon jobbar nu som ungdomsledare i Johannes församling i Helsingfors och slutar som förtroendevald i Borgå.

Det finns två val att ställa upp i. Man kan bli vald till både församlingsrådet och kyrko­fullmäktige. Vad är skillnaden?

– Det enkla är att församlingsrådet är närmare församlingen och dess verksamhet. Är man är osäker på att ställa upp så är det där det är lättare att börja.

Gemensamma kyrkofullmäktige handlar mera om det byråkratiska som sköts av samfälligheten som i Borgå är den finska och den svenska församlingens gemensamma förvaltning, säger hon.

– Där fattas mera betydande beslut. Där hör och lär man sig jättemycket om man till exempel är mer inriktad på att i framtiden påverka inom kommunen, eller av en politisk bana, säger hon.

Nicolina Grönroos har varit med om stora beslut bland annat om kyrkans hus i Borgå. Församlingen avstår till exempel från Svenska församlingshemmet och dess populära ungdomsvåning UV.

– En komplicerad grej. Jag vet och förstår att det har varit en viktig plats för många församlingsmedlemmar och det är jobbigt att säga hej då. Men om man lyssnar på dem som har jobbat där så har de sagt att huset inte har fungerat. Och andra känner sig hemma på nya ställen, säger hon.

Behöver man göra valkampanj om man ställer upp?

– Jag postade nog mest bara material på Face­book och Instagram. Och hade många kompisar och släktingar i Borgå. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite.

Församlingsvalet är också viktigt för att det är via församlingarna som till exempel kyrkomötet eller biskopen väljs.

– Många unga som inte har varit engagerade i lokalförsamlingen på en ny ort har ändå gått och röstat, när de har förstått hur de de valda sedan ”röstar vidare”. Om man till exempel vill få igenom samkönade vigslar som var den stora diskussionen i det senaste valet.

Text: Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39