Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

Den tidigare kyrkan får nytt liv som bostad

GAMMAL KYRKA.

Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden.

12.5.2022 kl. 15:41

När man kommer över den gamla bron till Björnholmen är den gamla kyrkan ett av de första husen man ser, eller åtminstone lägger märke till. Inte bara för dess ovanliga utseende, utan också för själva tomten.

Staden har dessutom rensat upp så man ser sjön från tomten.

Lars och Monica Granlund köpte kyrkan 2014 och började grundrenovera och bygga om den till ett bostadshus tre år senare.

I köpet ingick fastigheten med kyrksal, tambur, kök och en gårdskarlsbostad. Mellanväggen till bostaden är riven och där har nu tre sovrum fått plats medan kyrkans kök blivit badrum och tamburen kök. Köket är till höger om ytterdörren, där besökarna förr hängde av sig kapporna. Köket har en disk där de kan äta sin frukost medan matbordet får plats i den gamla kyrksalen, till vänster om ytterdörren.

Den öppna kyrksalen har de bevarat. Men de har ersatt de små fönstren som bildade korset i fondväggen med stora fönster som sträcker sig över halva fondväggen från golv till tak. Likaså är raden av fönster längs de övriga väggarna borta.

– Vi har främst velat bevara kyrkkänslan i den gamla kyrksalen genom att bevara takhöjden. Vi har rätt att bygga loft där, men vi ska lämna det öppet. Det är mäktigt som det är, säger Lars.


Förutom den gamla kyrksalen finns det inte mycket som påminner om husets ursprungliga användning. Det enda är troligen en lös kopparskylt med namnet Karhusaaren kirkko som står lutad mot en vägg. Men den skylten får de inte använda.

Sista gudstjänsten 2003

Renoveringen har varit deras hobbyprojekt sedan 2017 när de påbörjade det med att byta tak. 2019 tog de itu med insidan och i sommar räknar de med att allt ska vara klart.

– Jag har lovat Monica att inte sätta fler somrar på det här bygget. Men det ser dåligt ut. Det kan hända att jag får sätta någon semestervecka på det ännu. I sommar ska det hur som helst vara färdigt.

Kyrkan i Björnholmen är byggd 1970. Samfälligheten byggde den i första hand för den finska församlingens behov. Församlingen saknade då ett ställe att samlas på.

– Kyrkan ritades av Erik Granvik, som var gift med Kerstin, präst i den svenska församlingen. Jag har hört att den sista gudstjänsten hölls här år 2003. Sedan dess har den varit uthyrd till dagis och som träningslokal för band. När vi kom hit fanns det skyddsnät för fönstren, vilket tyder på att man använt kyrksalen för bollspel.

Kyrkan var till salu i ett år utan att någon köpte den. Granlunds ansåg också att utgångspriset var för högt.

– När de sänkte priset bestämde vi oss för att se på det. Vi bjöd väl ändå för mycket då vi fick köpa det. Men det tog ganska längre innan försäljningsbeslutet kom, för köpet skulle godkännas av både domkapitlet i Borgå och av Kyrkostyrelsen.

En kyrka är väl inte något lätt försäljningsobjekt?

– I och för sig inte, men vi såg potential och att det går att göra något roligt av det, säger Monica.

Senare har de hört att både en och annan funderat på att köpa kyrkan. Men ingen annan bjöd.

– Det var bara vi som vågade, säger Lars.

Renoveringen fick vänta i några år medan de höll på att bygga till huset i Katternö i Pedersöre där de bor nu.

Vad tänkte ni göra av det här när ni kom hit första gången?

– Tanken var att bygga om det för oss själva. Vi såg framför oss att det går att göra något speciellt av det, säger Lars.

– Vi ville ha ett lättskött och lättstädat hus som är enkelt att underhålla. Vi har ju andra intressen också. Men ju mer vi rörde i det så desto mer kom vi till att vi vill göra det grundligt. Vi rev ut all gammal isolering trots att den var helt fräsch, säger Monica.

Visionen var att ett stort badrum och stort vardagsrum. Och det har de. I badrummet står en infraröd bastu.

– En infrabastu är lättare att sköta. Ska man bygga en riktig bastu ska den byggas ute på gården, säger Lars.

De har gjort så mycket av arbetet som de kan själva, vilket är rätt mycket – för Lars är utbildad husbyggare. Ombyggnaden av kyrkan räknar han som det tredje huset han byggt åt sig själv.

– Det har varit ett femårig fritidsprojekt som jag inte arbetat mig sjuk på. Jag skulle inte ha orkat om jag varit snickare på dagarna. Det har varit lite roligt när det är annorlunda än en vanlig stuga.

Monica i sin tur har inredning som intresse.

Bägge jobbar till vardags på Nautor. Lars jobbade först som snickare, men av hälsoskäl har han bytt arbetsuppgifter till chaufför.

– Jobbar man på Nautor får man kvalitetstänket på köpet, säger han.

Hur mycket tid har ni satt på det här?

– Lika mycket som på ett nybygge, kanske mer . Det är ett bra bygge och enbart rivningen tog länge. Allt satt som i sten.

Den mesta tiden räknar de med att de satt på takskivorna av björkfaner i salen.

– Dem har vi slipat, sedan vaxat och slipat och vaxat och slipat innan vi lade ytvax på. Vi har samma skivor i köket, men med lite mera vitpigment i, säger Lars.

– Vi har hört folk säga att de skulle ha skrattat åt oss om vi berättat att vi tänker sätta faner i taket. Men när det sett taket ändrade de åsikt. Vi är också nöjda, säger Monica.

Grannarna berättar sina minnen

Det krävdes också en del arbete med att få hålet för fönstret i fondväggen. Väggarna i den gamla kyrksalen är gjutna i betong ända i höjd med taket.

– Vi försökte borra oss igenom den sjutton centimeter tjocka betongväggen. Men det slutade med att vi fick kalla in en firma som skar igenom betongen.

Renoveringen har väckt grannarnas och förbipasserandes intresse. Under byggtiden har många stannat upp för att samtala och dela sina minnen från kyrkan.

– Det har varit roligt att höra dem berätta sina minnen. Här har de gift sig eller döpt sina barn, säger Monica.

– Nu senast kom en gammal man på cykel. Han berättade att han bott på tomten före kyrkan byggdes. Han pekade ut platsen för en gammal brunn som inte jag visste om. Men när jag senare grävde för planteringar på platsen ramlade brunnslockat ner med ett brak, säger Lars.

Nu har de ett hus, jämförbart med ett nybygge, på 167 kvadratmeter. Salen utgör 65 kvadratmeter och bygger de loft växer ytan med 32 kvadrat.

– Vi är nöjda. Det blev bättre än vi trodde, säger Lars.

Men de vet inte ännu vad de ska göra med huset, sälja eller flytta in. Det finns också fördelar med att bo kvar i Katternö.

– Det skulle vara roligt att bo här men vi kan ju inte ha två hus, säger Monica som tror att hennes hundar trivs bättre på landet än i stan.

– När sista listen är på plats bestämmer vi oss för var vi ska bo. Men det lutar åt att vi säljer det här, säger Lars.

Johan Sandberg


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39