Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

Den tidigare kyrkan får nytt liv som bostad

GAMMAL KYRKA.

Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden.

12.5.2022 kl. 15:41

När man kommer över den gamla bron till Björnholmen är den gamla kyrkan ett av de första husen man ser, eller åtminstone lägger märke till. Inte bara för dess ovanliga utseende, utan också för själva tomten.

Staden har dessutom rensat upp så man ser sjön från tomten.

Lars och Monica Granlund köpte kyrkan 2014 och började grundrenovera och bygga om den till ett bostadshus tre år senare.

I köpet ingick fastigheten med kyrksal, tambur, kök och en gårdskarlsbostad. Mellanväggen till bostaden är riven och där har nu tre sovrum fått plats medan kyrkans kök blivit badrum och tamburen kök. Köket är till höger om ytterdörren, där besökarna förr hängde av sig kapporna. Köket har en disk där de kan äta sin frukost medan matbordet får plats i den gamla kyrksalen, till vänster om ytterdörren.

Den öppna kyrksalen har de bevarat. Men de har ersatt de små fönstren som bildade korset i fondväggen med stora fönster som sträcker sig över halva fondväggen från golv till tak. Likaså är raden av fönster längs de övriga väggarna borta.

– Vi har främst velat bevara kyrkkänslan i den gamla kyrksalen genom att bevara takhöjden. Vi har rätt att bygga loft där, men vi ska lämna det öppet. Det är mäktigt som det är, säger Lars.


Förutom den gamla kyrksalen finns det inte mycket som påminner om husets ursprungliga användning. Det enda är troligen en lös kopparskylt med namnet Karhusaaren kirkko som står lutad mot en vägg. Men den skylten får de inte använda.

Sista gudstjänsten 2003

Renoveringen har varit deras hobbyprojekt sedan 2017 när de påbörjade det med att byta tak. 2019 tog de itu med insidan och i sommar räknar de med att allt ska vara klart.

– Jag har lovat Monica att inte sätta fler somrar på det här bygget. Men det ser dåligt ut. Det kan hända att jag får sätta någon semestervecka på det ännu. I sommar ska det hur som helst vara färdigt.

Kyrkan i Björnholmen är byggd 1970. Samfälligheten byggde den i första hand för den finska församlingens behov. Församlingen saknade då ett ställe att samlas på.

– Kyrkan ritades av Erik Granvik, som var gift med Kerstin, präst i den svenska församlingen. Jag har hört att den sista gudstjänsten hölls här år 2003. Sedan dess har den varit uthyrd till dagis och som träningslokal för band. När vi kom hit fanns det skyddsnät för fönstren, vilket tyder på att man använt kyrksalen för bollspel.

Kyrkan var till salu i ett år utan att någon köpte den. Granlunds ansåg också att utgångspriset var för högt.

– När de sänkte priset bestämde vi oss för att se på det. Vi bjöd väl ändå för mycket då vi fick köpa det. Men det tog ganska längre innan försäljningsbeslutet kom, för köpet skulle godkännas av både domkapitlet i Borgå och av Kyrkostyrelsen.

En kyrka är väl inte något lätt försäljningsobjekt?

– I och för sig inte, men vi såg potential och att det går att göra något roligt av det, säger Monica.

Senare har de hört att både en och annan funderat på att köpa kyrkan. Men ingen annan bjöd.

– Det var bara vi som vågade, säger Lars.

Renoveringen fick vänta i några år medan de höll på att bygga till huset i Katternö i Pedersöre där de bor nu.

Vad tänkte ni göra av det här när ni kom hit första gången?

– Tanken var att bygga om det för oss själva. Vi såg framför oss att det går att göra något speciellt av det, säger Lars.

– Vi ville ha ett lättskött och lättstädat hus som är enkelt att underhålla. Vi har ju andra intressen också. Men ju mer vi rörde i det så desto mer kom vi till att vi vill göra det grundligt. Vi rev ut all gammal isolering trots att den var helt fräsch, säger Monica.

Visionen var att ett stort badrum och stort vardagsrum. Och det har de. I badrummet står en infraröd bastu.

– En infrabastu är lättare att sköta. Ska man bygga en riktig bastu ska den byggas ute på gården, säger Lars.

De har gjort så mycket av arbetet som de kan själva, vilket är rätt mycket – för Lars är utbildad husbyggare. Ombyggnaden av kyrkan räknar han som det tredje huset han byggt åt sig själv.

– Det har varit ett femårig fritidsprojekt som jag inte arbetat mig sjuk på. Jag skulle inte ha orkat om jag varit snickare på dagarna. Det har varit lite roligt när det är annorlunda än en vanlig stuga.

Monica i sin tur har inredning som intresse.

Bägge jobbar till vardags på Nautor. Lars jobbade först som snickare, men av hälsoskäl har han bytt arbetsuppgifter till chaufför.

– Jobbar man på Nautor får man kvalitetstänket på köpet, säger han.

Hur mycket tid har ni satt på det här?

– Lika mycket som på ett nybygge, kanske mer . Det är ett bra bygge och enbart rivningen tog länge. Allt satt som i sten.

Den mesta tiden räknar de med att de satt på takskivorna av björkfaner i salen.

– Dem har vi slipat, sedan vaxat och slipat och vaxat och slipat innan vi lade ytvax på. Vi har samma skivor i köket, men med lite mera vitpigment i, säger Lars.

– Vi har hört folk säga att de skulle ha skrattat åt oss om vi berättat att vi tänker sätta faner i taket. Men när det sett taket ändrade de åsikt. Vi är också nöjda, säger Monica.

Grannarna berättar sina minnen

Det krävdes också en del arbete med att få hålet för fönstret i fondväggen. Väggarna i den gamla kyrksalen är gjutna i betong ända i höjd med taket.

– Vi försökte borra oss igenom den sjutton centimeter tjocka betongväggen. Men det slutade med att vi fick kalla in en firma som skar igenom betongen.

Renoveringen har väckt grannarnas och förbipasserandes intresse. Under byggtiden har många stannat upp för att samtala och dela sina minnen från kyrkan.

– Det har varit roligt att höra dem berätta sina minnen. Här har de gift sig eller döpt sina barn, säger Monica.

– Nu senast kom en gammal man på cykel. Han berättade att han bott på tomten före kyrkan byggdes. Han pekade ut platsen för en gammal brunn som inte jag visste om. Men när jag senare grävde för planteringar på platsen ramlade brunnslockat ner med ett brak, säger Lars.

Nu har de ett hus, jämförbart med ett nybygge, på 167 kvadratmeter. Salen utgör 65 kvadratmeter och bygger de loft växer ytan med 32 kvadrat.

– Vi är nöjda. Det blev bättre än vi trodde, säger Lars.

Men de vet inte ännu vad de ska göra med huset, sälja eller flytta in. Det finns också fördelar med att bo kvar i Katternö.

– Det skulle vara roligt att bo här men vi kan ju inte ha två hus, säger Monica som tror att hennes hundar trivs bättre på landet än i stan.

– När sista listen är på plats bestämmer vi oss för var vi ska bo. Men det lutar åt att vi säljer det här, säger Lars.

Johan Sandberg


Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13