Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

Vi tar både kyrkan och försvaret som något givet

FÖRSVAR.

Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något.

12.5.2022 kl. 12:03

År 2013 var Carolina Lindström beväring i Dragsvik. Efter tjänstgöringen stannade hon kvar som militärpastorns vikarie, vilket innebar att tiden i Dragsvik förlängdes till cirka två år. Beväringarna titulerade henne ”fru underlöjtnant”.

– Det är lite mer respektingivande än ”fröken”, säger hon.

Hur bedömer försvarsmakten var folk – till exempel präster – ska placeras i en kris- eller krigssituation?

– Krigsplaceringarna är hemliga. Placeringarna görs enligt tjänstgöring, behov och person.

– I samband med hemförlovningen uppmuntras man att uppdatera sina uppgifter (i suomi.fi-onlinetjänsten). Försvarsmakten behöver veta om man har specialkunskaper. Till exempel läkare, ingenjörer och präster kan jobba vid andra, strategiska punkter och inte direkt med truppuppgifter.

Vad har prästerna för uppdrag om det blir kris eller krig?

– Oberoende av vilken kris det är frågan om måste församlingen sköta sina lagstadgade uppgifter. Prästernas huvudsakliga uppgifter kommer alltså att vara i församlingarna. Folk måste begravas och döpas och vigas. Vissa präster har en uppgift inom försvaret. De stöder trupperna, andligt och psykiskt, och har hand om underhållet, vars uppgift det är att ta hand om de stupade.

Är det än idag prästernas uppgift att meddela anhöriga om att någon stupat?

– Idag är det polisens lagstadgade uppgift att framföra dödsbud, också i undantagstillstånd.

Det finns ändå fortfarande ett band mellan försvaret och kyrkan?

– Ja. Vi har militärpräster i våra brigader, liksom vi har präster i fängelser och på sjukhus. Militärpastorns uppgift är långt densamma i fredstid som i undantagstillstånd. Hen stöder trupperna och vakar bland annat över att religionsfriheten förverkligas i försvaret, och är kontaktperson till andra religiösa samfund.

Har du upplevt en svängning i attityden gentemot försvarsmakten under kriget i Ukraina?

– Ja, attityden är helt annan nu. Plötsligt är veteranernas berättelser verkliga. Vi börjar komma ihåg det de en gång kämpade för och som vi nu tar för givet, så där som i sången Veteraanin iltahuuto: snart är bröderna borta, vem ska sedan minnas varför de stred?

– Man kan kanske säga att både kyrkan och försvaret hör till ett slags tyst underhåll, som vi tar för givet. När något händer blir de intressanta. Plötsligt är vi stolta över att ha det här systemet och den här beredskapen.

Sofia Torvalds


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39